Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013.

Årsredovisningen är företagets mest välrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvärlden och används därför när externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. Därför är det viktigt att redovisningen är noggrant sammanställd och ger en så rättvisande bild som möjligt av företagets ställning. För att intressenterna ska kunna lita på att årsredovisningen är korrekt utförd måste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill säga en revisor, innan den godkänns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en årsredovisning därför måste delar väljas ut. Granskningen skall grunda sig på de delar i årsredovisningen där risken för väsentliga fel är störst, vilket bidrar till att revisorn måste göra en väsentlighetsbedömning.

Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor?s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor?s negotiation strategy against the client and the auditor?s objectivity.Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvänt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från denrättsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsidainformera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Kodenhar även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därförska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiellarapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. Påbolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävsenligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.