Sök:

Sökresultat:

1192 Uppsatser om Revisor. Smć aktiebolag - Sida 40 av 80

Contingent Value Rights : ett tvÀrsnitt av nyckelfrÄgor kring ett nytt finansiellt instrument

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Reviderade eller oreviderade smÄföretag : En studie frÄn lÄngivarnas perspektiv

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

Risk- och granskningshanteringsarbetet i större och medelstora börsnoterade bolag utan internrevisionsfunktion

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

ÄndamĂ„lsenligheten med revisorers arbete vid granskning av goodwillvĂ€rdering

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Revisionspliktens avskaffande : vilka faktorer pÄverkar företagens val av revision

On November 1st 2010 the obligatory audit was removed in Sweden for small companies. What factors influence such companies to have their financial reports audited, and what factors exert the strongest influence. Purpose: The authors would like to investigate factors that affect companies with voluntary audits in SkÄne lÀn to continue with the audit. The authors also wish to examine the factors that have the strongest impact on the choice to adopt auditing. Method: A quantitative study has been conducted in which aquestionnaire was sent to companies in SkÄne LÀn Conclusion: The factors that affect smaller companies to continue with audit are as follows: Accounting quality, cost, creditors (loans), suppliers / customers, the tax office and distort competition.

RevisionsberÀttelser : Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberÀttelser?

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en Ärsredovisning varje rÀkenskapsÄr. Revisorn granskar Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberÀttelse huruvida företagets Ärsredovisning ger en rÀttvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhÄller en revisionsberÀttelse som avviker frÄn standardutformningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberÀttelser. Om ett företag erhÄller en oren revisionsberÀttelse kan det, beroende pÄ vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebÀra negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhÄller en avvikelse gÀllande fortsatt drift kan kunder avskrÀckas frÄn att handla och leverantörer kan avbryta leveranser pÄ grund av rÀdsla av att företagen inte kan betala, det blir sÄledes en sjÀlvuppfyllande profetia.

Vad gör revisorn och vad förvÀntar sig smÄföretag av revisorn och revision: ett förvÀntningsgap?

Revision innebÀr att revisorn med betryggande sÀkerhet granskar aktiebolags Ärsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvÀntningar smÄföretag har pÄ revisorn och revision samt ta reda pÄ vad revisorer anser att de ska tillföra smÄföretag i samband med revision. Detta för att sedan jÀmföra om smÄföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstÀmmer eller ifall ett förvÀntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förvÀntningsgap. För att uppnÄ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med tvÄ revisorer och tre smÄföretag inom LuleÄ Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att smÄföretag förvÀntar sig betydande rÄdgivning av sin revisor.

En studie om revisorns roll i familjeföretag

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Revisorns pÄverkan pÄ skatterapportering i smÄ aktiebolag

This study investigates whether auditors affect the tendency to report correct taxes for small companies. Since November 2010 the smallest companies in Sweden are no longer obliged by law to have an appointed auditor to perform the former yearly audit. The auditor shall during the audit, amongst other tasks, investigate whether the audited companies follow Swedish law, and report them if they do not. The presence of the auditor might influence the actions of companies to act according to law, and reduce errors in the reporting. Errors regarding tax reporting will result in a revised tax decision if detected by The Swedish Tax Agency.

Hur mÄnga företag har gÄtt över till K2 - regelverket? En studie av byggföretag i VÀstra götaland

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnĂ€mnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det sĂ„ kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av mĂ„nga som komplicerat och svĂ„rt att sĂ€tta sig in i, dĂ„ man kunde hĂ€mta rĂ„d och rekommendationer frĂ„n olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk dĂ€r alla rĂ„d och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det Ă€r först efter den 31 december 2008 som regelverket fĂ„r upprĂ€ttas pĂ„ Ă„rsredovisningarna.

LivförsÀkringsbolagens associationsformer och nÄgra konsekvenser av dessa : En deduktiv kvalitativ studie med ett agentteoretiskt redovisningsperspektiv

Den svenska livförsÀkringsbranschen har genomgÄtt en förtroendekris under början av 2000-talet. Associationsformen i vilken livförsÀkringsbolagen bedriver sin verksamhet lyder under liknande lagar och förordningar som redovisningen i allmÀnna aktiebolag men fördelningen mellan Àgnade och risk Àr dock inte densamma vilket leder till intressekonflikter. Författarna Àmnar genom denna studie öka förstÄelsen för den komplexitet associationsformerna ger upphov till och hur bemötandet av dem kan tolkas ur ett agent- och informationsteoretiskt perspektiv. Intervjuer har skett med Finansinspektionen och dessa har sedermera analyserats och dÀrefter har slutsatser dragits. Resultatet av studien visar att problematiken med intressekonflikter Àr snarlik oavsett associationsform, vilket har till följd att det inte finns skÀl att behandla olika livförsÀkringsbolag olika enkom pÄ grund av associationsform.

Trefaktorsmodellen : Undersökning pÄ svenska börsnoterade aktiebolag

Previous work by researchers as Eugene F. Fama and Kenneth R. French, show that average return on stocks are related to a firms characteristics like size and book-to-market ratio. These kinds of patterns in average return is not explained by The Capital Asset Pricing Model (CAPM), and are therefore seen as anomalies. Fama and French have proposed a three-factor model, which captures patterns observed in U.S average returns associated with size and value.

Internrevision och styrelse : - En studie om vilken anvÀndning styrelsen har av internrevisorerna?

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

Kommunal revision - Hur bedrivs övervakningen av sakkunnigt bitrÀdande revisorer?

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga bestÄr av tvÄ kategorier; de som Àr registrerade och dÀrmed utgör föremÄl för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstÀmmelse med teoretisk referensram, till skillnad frÄn SKYREV:s, dÀr det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrÄn den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhÄlla en civilrÀttslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssÀkringar utförda av de sakkunniga de sjÀlva.

Beredskapen inför revisionspliktens avskaffande ? en fallstudie av revisorsprofessionen

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvÄng för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvÀndning. Med bakgrund till att Sverige mÄste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle faststÀlla hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna fÄ för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utstrÀckning.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->