Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett Revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.