Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från Revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning.

Sv Näringslivs förslag om en avskaffning av Revisionsplikten mottags som positivt utav 78% mikroföretag. Syftet har varit att undersöka om det kan föreligga en undermålig kunskap eller ointresse från både revisorer och småföretagare. Analysen visade på en helt annan inställning från respondenterna än vad Sv Näringsliv har rapporterat. Kunskapsbrist kan vara skäl till förväntningsgap inte till att man är positivt inställd till Revisionspliktens avskaffande..

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av Revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad Revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av Revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Vårt syfte är att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av Revisionsplikten för små aktiebolag samt identifiera tänkbara konsekvenser av slopad Revisionsplikt. Vårt empiriska underlag består av svaren från våra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjälp av vårt litteraturkapitel. Detta består av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska länder. Vi har kommit fram till att en övervägande del av våra respondenter är negativa till ett slopande, framförallt gäller detta banker och finansbolag.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur små ägarledda företag ser på sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att små företag har en dålig bild av vad revisorns arbete innebär. De är medvetna om att de måste revideras och tycker att det är en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberättelsen är till för..

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av Revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade Revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade Revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av Revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av Revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad Revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av Revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad Revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig Revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslåRevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av Revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

Titel: Omvärlden påverkar: En studie av hur revisionsbyråernas marknadsföring har påverkats av den avskaffade Revisionsplikten för mindre och medelstora företag.Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; MarknadsföringFörfattare: Reine Haddad och Louise MattssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012- JuniSyfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyråernas marknadsföring förändrats i samband med att Revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill säga om marknadsföringen påverkas av omvärldsfaktorer.Metod: I studien används en abduktiv ansats där information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser från en revisionsbyrå. För att tydliggöra materialet sammanställdes det i frekvenstabeller, wordles och diagram.Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framställer ser vi att även revisionsbyråerna ändrar delar av sin marknadsföring när förändringar i omvärlden sker. Omfattningen av förändringarnas påverkan på marknadsföringen varierar från revisionsbyrå till revisionsbyrå, bland annat beroende på revisionsbyråernas syn på marknadsföring, hur stora förändringarna i omvärlden är och hur snabbt revisionsbyråerna tar till sig dessa förändringar.Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyråernas marknadsföring påverkas av förändringar i omvärldsfaktorer. Detta kan vara användbart då marknadsföraren måste ta dessa omvärldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen.Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrå, marknadsföring, påverkan och omvärldsfaktorer..

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft Revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har Revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från Revisionsplikten. Diskussionerna kring Revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka är:Vilka konsekvenser får ett avskaffande av Revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag?Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag.

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

Trots att Sverige har infört slopad Revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan Revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? Revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av Revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat Revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för Revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad Revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av Revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av Revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .