Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes Revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad Revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av Revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av Revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och Revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från Revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från Revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad Revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Regeringens förslag om en slopad Revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från Revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller Revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av Revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad..

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa Revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byråjäv tas upp. Om förslaget går igenom innebär det att de, i småföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. Många småföretag skulle därmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrå med ökade kostnader som följd. För att underlätta för småföretagen har det föreslagits att Revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen är att kartlägga ett antal småföretagares inställning till Revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om Revisionsplikten för små och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) är det endast Sverige och Malta som i nuläget har plikten kvar fullt ut. För att få en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har även använt oss av två olika forskarrapporter inom området och litteratur. Åsikter i debatten har vi även tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anställda hos banker, Skatteverket, revisionsbyråer och ägare i små och mikro AB.

I Sverige är Revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att Revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad Revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar Revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande Revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur Revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast Revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande Revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida Revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har Revisionsplikt medan andra inte har det.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade Revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur Revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur Revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och Revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot Revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad Revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till Revisionsplikten.Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida Revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade Revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007.Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig revision om slopande av plikten träder i kraft.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en Revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av Revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.