Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Revisorer utgÄr ofta frÄn vÀsentlighetsbelopp nÀr de ska faststÀlla vad som Àr vÀsentligt att granska i ett företag. VÀsentlighetsbeloppet faststÀlls individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte berÀkningen av vÀsentlighetsbelopp genom nÄgon lag som beskriver hur berÀkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som pÄverkar vad som Àr vÀsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmÀn lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyrÄers struktur och revisorers erfarenhet pÄverkar berÀkningen av ett vÀsentlighetsbelopp.

?Den svenska buggen?: framvÀxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med Är 1985 Àr en C-uppsats i historia. Den Àr skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vÄrterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framvÀxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut Är 1985.

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring tvÄ elever i deras vuxenliv. Det Àr en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. NÀr dessa tvÄ elever gick i gymnasiesÀrskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgÄtt frÄn en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa tvÄ elever i deras boende och pÄ daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför företag har valt att anvÀnda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin Àr egenskaper som portabilitet, omrÄdesspecifikt format, informationsbestÀndighet, struktur, ÄteranvÀndning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det Àr dessa egenskaper som företagen tittat pÄ nÀr de valt att anvÀnda sig av XML. VÄr undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som anvÀnder sig av XML. I analysfasen anvÀnde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen Àr att vÀlja vilket papper som ska anvÀndas vid tryckningen. För att kunna vÀlja ett papper som frÀmjar budskapet mÄste det först finnas förstÄelse för hur mÀnniskor uppfattar olika sorters papper och vilken pÄverkan papperet har pÄ mÀnniskors tolkning av budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och Äsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar pÄ hur ett papper uppfattas Àr papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar Àven att papperet Àr en del av budskapet, dÄ ett tryckt budskap inte kan skiljas frÄn det papper det Àr tryckt pÄ.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.