Sökresultat:
2568 Uppsatser om Revisionsberättelsens struktur - Sida 46 av 172
1970-talets lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet - speglingar av samhÀllet?
Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.
MaterialgÄrden - En verksamhet med förbÀttringspotential
Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, vÀxellÄdor och lastbilar till koncernens varumÀrken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production Àr produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde bestÄr Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet anvÀnder metaller och legeringar för att producera fÀrdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hÀmtas frÄn fabrikens materialgÄrd.MaterialgÄrdens tillvÀxt har skett okontrollerat genom Ären.
Vattenfall och dess kontrahenter
Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.
Efter 30 Är med FörÀldraförsÀkring ? varför tar mÀn ut mindre förÀldraledighet Àn vad kvinnor gör?
Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.
AffÀrsplan : grunden till ett anlÀggningsföretag
MĂ„let med detta examensarbete Ă€r att ta fram ett underlag för ett eventuellt verkstĂ€llande av en företagsidĂ© samt att fĂ„ en god inblick bland aktörerna inom anlĂ€ggningsbranschen i nordvĂ€stra SkĂ„ne. För att uppnĂ„ detta mĂ„ste dem viktigaste komponenterna det vill sĂ€ga grundstenarna för en affĂ€rsplan identifieras. Grundstenarna diskuteras utifrĂ„n jĂ€mförelse med teori och resultatdel dĂ€r möjligheter och svĂ„righeter med dessa som grund för en praktisk affĂ€rsplan tas upp. De grundstenar jag har valt att arbeta utifrĂ„n Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Magnus Klofstens bok AffĂ€rsplattformen, vilka Ă€r; IdĂ©, Produkt, Marknad, Organisation, Drivkraft, Kompetens samt Ăvriga relationer. Detta dĂ€rför att jag anser att de tĂ€cker upp den bredd pĂ„ arbetet jag efterlyser och ger en helhetsbild av vilka faktorer ett företag Ă€r beroende.
Art director - Idé, process och struktur
Det finns ett behov av personer som klarar av att generera en mÀngd frÀscha,
slitstarka och
kreativa idéer under press. Denna undersökning omfattar hur mÄngsidiga Art
directors kan arbeta
för att framstÀlla och producera material som hÄller hög standard.
Fyra Art directors har intervjuats och givit sin Äsikt i Àmnet. UtifrÄn
resultaten av intervjuerna
och en mÀngd kreativa tekniker har vi utfört en grundlÀggande idéprocess.
Resultatet av denna
process Àr en konstutstÀllning dÀr vi har skapat ett koncept med fokus pÄ miljö
och framtid.
-
There is a need for people who can generate a large amount of fresh, durable
and creative idéas
under pressure. This investigation concerns how versatile Art directors work to
manufacture and
produce material of high standards.
Four Art directors have been interviewed and given us their opinion on the
subject.
LĂ€romedel för alla : Ăven för elever med sĂ€rskilda matematiska förmĂ„gor
Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.
En typologisk undersökning av studentuppsatseri svenska för nybörjare nivÄ A1
Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.
Inre och yttre motivation : Hur upplevs de och hur relateras de till prestation?
Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.
InlÀrning i ett flipped classroom
Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom pÄverkar elevers inlÀrning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklÀrare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn pÄ inlÀrning och har dÀrefter tematiskt analyserat empirin som genererades frÄn semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att modellen möjliggör varierad undervisning, alltsÄ flera olika inlÀrningsmoment kan tÀckas in pÄ lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.
Projekt Arbetsstuga utbildnings CD
Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nÀmligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS anvÀndare. Arbetsstugan som Àr en grupp ideellt arbetande mÀnniskor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras pÄ en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gÄng för alla rÀttas till, sÄ att den skulle kunna slÀppas vidare för distribution.
LÀromedel för programvaran Kaledo : Hur ett webbaserat lÀromedel för sjÀlvstudier kan se ut
Författarens bakgrund som webbproducent och numera yrkeslÀrare inom textil och design, lÄg till grund för Àmnesvalet av denna rapport som beskriver dels hur ett webbaserat, pedagogiskt, sjÀlvinstruerande lÀromedel kan vara konstruerat för att frÀmja inlÀrning, dels hur ett kommunikativt och effektivt grÀnssnitt kan vara utformat. Hur tillÀmpning av dessa principer pÄverkar struktur och sidlayout beskrivs och redovisas grafiskt. Kunskapen om konstruktionsprinciper och grÀnssnitt bygger pÄ litteraturstudier. LÀromedlet som Àr en tÀnkt följd av rapporten avser Kaledo, ett ritprogram som ingÄr i textilutbildningar pÄ gymnasium och högskola. Rapporten omfattar dÀrför ocksÄ en enkÀtstudie bland alla utbildare i Sverige som besvarat frÄgor om innehÄll, presentationsform och behov.
Sjuksköterskors uppfattning av anvÀndandet av standardvÄrdplaner
KÀllberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkÀtundersökning/fÀltstudie om sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av StandardvÄrdplaner(SVP).
Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola. Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Avdelningen för OmvÄrdnad, 2009.
Syftet med denna empiriska enkÀtstudie var att ta reda pÄ sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av standardvÄrdplaner (SVP), avseende anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP.
35 sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrÄgade att delta i studien och 17 bestÀmde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nÀmns i syftet, anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att fÄ bÀttre struktur, dÄ den ibland skapar mer arbete istÀllet för att vara ett hjÀlpredskap.
Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkÀtstudie, kvalitet, sjuksköterskors instÀllning, standardvÄrdplan..
Att förÀndra med moral: Konsten att utnyttja utrikespolitik som medel för den inhemska opinionen.
Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förĂ€ndring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hĂ„llning med kritik som vapen.Vi frĂ„gar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sĂ€tt att ta fokus frĂ„n inrikesproblem. Ăr förĂ€ndringen en taktik av Socialdemokraterna för att stĂ€rka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jĂ€mför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förĂ€ndringen.
Vad gör lÀraren i klassrummet? : - en studie om ledarstil, konflikter och verktyg
VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.