Sökresultat:
2568 Uppsatser om Revisionsberättelsens struktur - Sida 33 av 172
Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg
För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap.
Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap.
Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..
UtvÀrdering av kustvÀderupplÀsning : Vilken sprÄkprofil förstÄr anvÀndaren bÀst?
Projektets syfte Àr att ta reda pÄ ifall det Àr nÄgon skillnad mellan tvÄ olika sprÄkprofiler vid kustvÀderupplÀsning. Hur ger man anvÀndaren en tydlig och relevant förstÄelse av kustvÀdret? Finns det en sprÄkprofil som Àr bÀttre Àn den andra? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har en utvÀrdering utförts med hjÀlp av en enkÀt innehÄllande bÄde frÄgor och uppgifter, detta för att fÄ en tydlig bild över lyssnarens förstÄelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar pÄ att sprÄkprofil A baserat pÄ ledigt sprÄk Àr bÀttre Àn sprÄkprofil B som Àr baserat pÄ strikt sprÄk. Dessutom indikerar resultaten pÄ att tydlig struktur, lÄngsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt sprÄk och att mottagaren har ett bra sÀtt att lyssna pÄ Àr faktorer som pÄverkar hur kustvÀderupplÀsningen förstÄs..
Portering av programvara ? metodik och fallstudie
Carasoft AB Àr ett företag som specialiserat sig pÄ utveckling av dokumenthanteringssystem. Man erbjuder bland annat ett Windowsbaserat dokumenthanteringssystem vid namn Caradoc. Systemet bestÄr av flertalet DLL:er skrivna i Delphi och har inte Àndrats eller kompilerats sedan 2004. Det hÀr examensarbetet har i syfte att utreda om det finns möjlighet att inom rimlig tid portera Caradoc till Windows 7, med hjÀlp av den nya Delphi-versionen XE2. Efter en förstudie i Àmnet portering, programsprÄket Delphi och systemets struktur gjordes ett försök att portera systemets största DLL "OfficeUtils.dll".Erfarenheter frÄn examensarbetet visar pÄ tre viktiga förutsÀttningar för att porteringen ska lyckas.
Pedagogers tankar om barns lÀrande
Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.
Idrott och hÀlsa pÄ ett yrkesförberedande gymnasium : En pilotstudie pÄ Fredrik Bremers fordonsprogram Ärskurs 1
SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever pÄ Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium Äk 1 prioriterar Àmnet idrott och hÀlsa. Hur viktigt anser de att Àmnet Àr för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill Àven undersöka om de har förslag pÄ förÀndringar i undervisningen. I sÄ fall, vilka?MetodUndersökningen Àr av kvalitativ art och bygger pÄ intervjuer.
ATT VĂLJA RĂTT IP-TELEFONILĂSNING : En jĂ€mförande studie av mjukvara
I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.
Hav, FÀstning, Kurort & Surfing - En studie om image och varumÀrke för en destination, med Varberg som fall
Det Àr svÄrt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och dÀrför Àr det svÄrt att skapa ett destinationsvarumÀrke. Destinationens image, alltsÄ hur folk ser pÄ destinationen och uppfattar den, kan pÄverka varumÀrkets framgÄng, och Àven tvÀrtom. Hur pÄverkar en destinations varumÀrke destinationens image, och vice versa? Det Àr vÄr forskningsfrÄga i den hÀr uppsatsen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur en destinations image och varumÀrke hÀnger ihop och pÄverkar varandra.
OmhÀndertagande av barn enligt LVU. Hur lÄngt strÀcker sig socialtjÀnstens befogenheter?
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Solkatt
Solkatt Àr ett arbete inom textildesign som undersöker hur vÀvd shibori kan anvÀndas i en textil utsmyckning. Arbetet vidareutvecklar en förstudie, i vilken tekniken vÀvd shibori undersöktes genom handvÀvning, frÄn materialundersökning till design, genom industriell vÀvning. De mönstrade strukturerna skapas av extra mönstertrÄdar som vÀvs med krympgarn. Textilierna Àr inspirerade av solkatter; hur det intensiva ljuset dansar, reflekteras och blÀnker. Strukturernas uttryck förstÀrks i tvÄ steg, först med folietryck och dÀrefter med ljussÀttning.
NÀr förutsÀttningarna Àr de rÀtta : en aktionsforskningsstudie om delaktighet i skolans rastaktiviteter
Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan. Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Ăven gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..
Vegetation som stadsbyggnadsstrategi : utforskande av vegetation som generativ kraft och strukturerande ramverk i Bordeaux och Malmö
Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk
dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess.
Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen
och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen
sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr
man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur
till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux,
intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst
litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala
dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk
i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen
genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten
till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i
Bordeaux.
Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö
genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.
En analys av ledmotivens narrativa funktioner i filmen Sagan om Ringen
I denna uppsats som i sin allra enklaste form Àr en analys av ledmotivsanvÀndningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda pÄ vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys dÀr jag sÄg filmen i kronologisk ordning och tittade pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda ledmotiv och deras berÀttande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven anvÀnds föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjÀlpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berÀttas med vare sig ord eller bilder utan med musik..
Anytime-whatever : Om narrativ struktur och temporal upplösning i Stig Larssons Autisterna
This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever.
?Kyrkans visselblÄsare!? : Diakoners syn pÄ profetiskdiakoni och vad de behöverför att stÄ pÄ de förtrycktas sida.
I den hÀr studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien Àr att undersöka diakoners syn pÄprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen Àr att diakonerna Àr mycket positivt instÀllda till profetisk diakoni, men de harsÀllan tid att Àgna sig Ät den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bÀra och svÄra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.
Att förbereda för det ovÀntade : En studie av Högskolan i Halmstads kriskommunikation
Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..