Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lÀrare betraktar förÀndringen frÄn kvartsamtal till utvecklingssamtal. VÄr studie har byggt pÄ fem kvalitativa intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna Àr, tiden som samtalet fÄr ta i bÄde förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lÀrarna har skapat bÀttre förutsÀttningar för att kunna uppnÄ en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det Àr dialogen som lÀrarna upplever som den stora förÀndringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.

Syftet med uppsatsen var att utifrÄn ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lÀrdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lÀrdomar Àr att projektarbete ibland krÀver förkunskaper inom process och metod snarare Àn branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer Àn en roll i arbetet och behöver dÄ balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter nÄr lÀttare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator Àr stort. Styrningsverktyg Àr dÀrför viktiga för att skapa struktur.

Snabba svÀngningar pÄ marknaden, globalisering och kundernas höga krav stÀller ledningen införstora utmaningar och bristen pÄ en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen rÀcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemÄl. TillÀmpning av processorientering Àr inte bara utgÄngspunkt för effektiviseringoch kvalitetssÀkring av verksamhet utan Àven för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemÄl.Syfte med föreliggande uppsats Àr att etablera en struktur pÄ företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsÀtt. Arbetet försöker pÄ djupet ta reda pÄ hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bÀttre kunnatillÀmpas av industrin.TillvÀgagÄngssÀttet Àr inriktat pÄ att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgÄng av företagets dokument. I forskningsprocessens gÄr empiri och teorilÀsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gÄng.

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Elevers vardag Àr fylld av mÄnga aktiviteter. För att fÄ en struktur pÄ sin dag Àr det viktigt att ha en förstÄelse av vad olika tidsbegrepp innebÀr. Med detta arbete vill vi fÄ kunskap om hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1 lÀgger grunden för en god förstÄelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill Àven diskutera utifrÄn elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig pÄ intervjuer med lÀrare och elever.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien Àr att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vÄrd samt avgöra om dessa har en positiv inverkan pÄ kliniska arbetsflöden.VÄrdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förÀndring Àr en vÀxande efterfrÄgan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvÄrden.

This essay deals with the paradox of why the immigrants in Sweden, despite their considerable size of 12 % of the population and common interest and living opportunities, haven?t mobilized politically in any significant way. The aim with this essay is to reach a theoretical understanding of why this paradox exist. By the use of a critical case and a theoretical model, based on theories of collective action, the conclusion of this essay is that, despite the fact that the immigrants have a common interest and an organizational structure, the immigrants in Sweden has not mobilized politically in any significant way. The main reason for this is that they have a weak common identity and they don?t have the structural opportunities to act..