Sök:

Sökresultat:

203 Uppsatser om Revisionsćtgärder - Sida 6 av 14

PÄ vilka sÀtt kan stakeholders pÄverka EU? : En jÀmförelse av stakeholders pÄverkan pÄ EU:s GMO policy och pÄ ramdirektivet för vatten

How stakeholders can influence EU in global environmental politics and what consequences and risks this brings are heavily debated. Some scholars argue that civil society are being disenfranchised from the global political arena while others seem to find them having influence in areas where they normally shouldnÂŽt have any influence. In this this paper I will compare the Europan Union policy on GMOs with the process in producing the Water Framework Directive using an analytical framework to study the level of stakeholder influence. Following the framework I will use two types of data namely NGO participation and Goal attainment. The data once summarized will be analyzed by using the methods of process-tracing and counterfactual analysis.My conclusions regarding both cases are that stakeholders, most notably, were able to influence policymaking in EU by using the internal revisions and by networking in smaller partnerships.

AnstÀlldas förvÀrv av vÀrdepapper : Beskattningstidpunkten nÀr förvÀrvet Àr förenat med förfoganderÀttsinskrÀnkningar

It has become increasingly simple for companies to offer its employees shares in the form of incentive or option plans to acquire.  Companies motivate incentive plans with employee buy-outs that it will lead to higher involvement of work. The offers are often associated with disposal restrictions to the employee such as not immediately dispose of shares or that the employees will have to remain of employment within a certain timeframe. The problems with disposal restrictions are that it makes it difficult to determine the point of taxation.When shares deemed acquired at the time of share subscription the benefit will be taxable as income from service and the increase in value income from capital. When shares are deemed to be acquired only after cessation of disposal restrictions this will result in that the benefit is taxed only once.After the Supreme Administrative Court rulings in 3167-09 and 3168-09, it is now obvious that the acquisition is deemed to occur at the time of acquisition. The problem is not yet solved because the constant development of the security market needs to be considered.

Företagens behov av revision : efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag i Sverige

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur revisionspliktens avskaffande pÄverkat de olika aktörer som berörs av denna förÀndring och att utifrÄn detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i smÄ aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssÀtt med kvalitativ inriktning dÄ insamlandet av empirisk data utgÄtt ifrÄn den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att vÀlja frivillig revision Àr frÀmst att revision anses tillföra tillförlitlighet till rÀkenskaperna och fungera som en kvalitetsstÀmpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror pÄ vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ deras redovisning frÄn olika intressenter och hur vÀl revisionen hjÀlper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande Àr om företagen upplever att den nytta de fÄr av att vÀlja frivillig revision uppvÀger kostnaden. MÄnga av de farhÄgor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det Àr dock Ànnu för tidigt att se hur skatteintÀkter, skattefel och ekobrottslighet pÄverkats, men det ser inte ut som att det ska fÄ sÄ stor inverkan som förvÀntat, om nÄgon alls.

Hantering av schaktmassor med hÀnsyn till miljömÄlen "giftfri miljö" och "begrÀnsad klimatpÄverkan"

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Revision av grÀnsvÀrdena - En studie om hur svenska revisions- och redovisningsbyrÄer skulle pÄverkas av tillÀmpning av EU-direktivens maximala grÀnsvÀrden för revisionsundantag

Background: Currently Sweden has the possibility to like other EU countries raise the limits of statutory audit, but have chosen significantly lower limits. The reform was adopted in 2010 and only applies to smaller companies and there is great pressure for the limits to rise in future. This would enable Swedish companies to compete on equal terms in Europe. Aim: The aim of our study is to investigate the impact of the removal of the statutory audit for smaller companies from audit and accounting bureaus perspective and also the possible impact if the limits were to rise. Furthermore we want to explore how the supplies of other financial services have developed as a result of this.

Översyn av vattenskyddsföreskrifter med tillhörande vattenskyddsomrĂ„de i Hallstahammars kommun. : Vilka revideringsbehov finns?

Water is an important food and an important natural resource. In order to protect these are the Environmental Code and the EU directive given to water protection and related water protection regulations will be established for all water sources until 2010. Those who will prepare a water protection and related water protection regulations is the municipality or person responsible for water supply. The person then decides and declares the area as water protection and related water protection regulations are municipal or provincial government. The idea of creating a water protection is to protect the water supply and the body of water against pollution caused by point sources, diffuse sources and accidents combined.

Intressekonflikter mellan revisions- och konsultuppdrag vid revision av internkontroll

Under den senare hÀlften av 1900-talet började revisionsbyrÄer skapa andra affÀrskontakter med sina kunder som inte alltid begrÀnsade sig till revision, sÄsom konsultation. Flera studier har visat pÄ att uppfattningen av revisorn som oberoende part pÄverkas negativt nÀr revisorn utför konsulttjÀnster utöver revisionsuppdragen och att det Àven ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part pÄverkas negativt finns det pÄtryckningar frÄn revisionsbyrÄerna att tillhandahÄlla dessa tjÀnster för att öka försÀljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera pÄ revision av interna kontroller som Àr utförda av konsulter inom samma revisionsbyrÄ.

Revision, en jÀmförelse mellan Iran och Sverige

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen anvÀnds. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjÀlp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som anvÀnds inom uppsatsen Àr frÀmst hÀmtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material bestÄr dels av primÀrdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primÀrdata som baseras pÄ författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra Àr att syftet med revisionen i Iran och Sverige Àr densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och Ärsredovisningar. Den stora skillnaden Àr att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska lÀge och andra orsaker sÄsom krig och religion Àr viktiga faktorer som har pÄverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare Är. Till sist kan man sÀga att det Àr mycket lÀttare för revisorer som kommer frÄn Iran att anpassa sig i Sverige Àn tvÀrtom..

SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Tidsmaskinen

!is began as a product design challenge, which stipulated broadlythat the designer be ?inspired by a subject?, whose ideas would leaddown a path of product idea evolution. From there, the goals forthe end-product would undergo rigorous revisions, re-de#nitionand re#nement. !e end-product itself would be the result of anentire thinking process.!e subject I have chosen is: Time. I want to challenge and evenalter our conventional sense of time, using principles ofdesign.

Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39 ? Kan standarden fÄ generell acceptans?

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Apparatlarm och ljudniva?er i intensivva?rdsmiljo?n : - a?tga?rder fo?r att fo?rba?ttra patientens miljo?

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Är det slumpen som avgör? : Vad styr socialarbetarens val av institution vid placering av ungdomar?

The purpose of this study was investigating the means which rule the social worker?s choice of institution placing youths and how they match the youth?s individual need compared with the type of home. The questions were: Which significance has the characteristics of the youth and their family for the placing? Which significance has the characteristics of the institution? Which significance has the social workers? way of working, investigation, theories, economy etc.? A qualitative way of interviewing has been used. Eight interviews were done; six with social welfare secretaries who place youths and two social workers who work with coun­selling and placement.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->