Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag i Sverige, den 1:e november 2010, har många små företag valt att inte anlita en revisor. Den främsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar små företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa små företag har något gemensamt.Studien fokuserar på således hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vänder på argumenten och ställer frågan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag väljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad på befintlig teori används av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkäter skickades ut och av dessa gav 82 fullständiga svar. Hälften av frågeformulären skickades ut till små bolag som inte anlitar en revisor och hälften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vår studie kan vi finna statistiska samband bland alla våra tre hypoteser.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed. Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter.

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.

Titel: Hållbarhetsrevision ? hur påverkas revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.

Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåligakreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av välutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterär det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blirinternrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.