I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Hur arbetar egentligen de lärare som utbildats vid Göteborgsutbildningen där slöjd lärs ut som ett sammanhållet ämne? Det var den stora frågan inför detta arbete. En fråga som funnits hos många av de studenter som gått slöjdutbildningen. Inom området finns det väldigt lite dokumenterat vilket manade mig till att undersöka saken. Detta arbete syftar till att belysa hur de lärare som utbildats vid den så kallade Göteborgsutbildningen jobbar med ämnet slöjd som ett sammanhållet ämne.Genom att ta avstamp i Hasselskogs (2000) studie En slöjdlärare växer fram har huvudsakligen tre intervjuer genomförts där verksamma lärare intervjuats.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.

Den här studien undersöker om det finns ett samband mellan betalningsmedel och utfall vid företagsförvärv. För att försöka mäta denna kvantitativa studie utfördes ett antal intervjuer för att få fram parametrar, specifikt tidsaspekten och hur ett lyckat förvärv definieras, detta eftersom det finns en avsaknad av standarder inom förvärvsutvärderingar. Slutligen användes fem år som utvärderingsperiod och tillväxten i rörelseresultat beräknat från den senaste årsredovisningen innan förvärvet och den femte årsredovisningen efter förvärvet. Informationen som analyserades var hämtad från databasen Zephyr där förvärven genomförda av svenska företag mellan åren 2002 och 2007 togs med, vilket blev 134 stycken. Resultatet visade att det inte finns ett samband mellan betalningsmedlet och utfallet för förvärvet.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag i Sverige, den 1:e november 2010, har många små företag valt att inte anlita en revisor. Den främsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar små företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa små företag har något gemensamt.Studien fokuserar på således hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vänder på argumenten och ställer frågan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag väljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad på befintlig teori används av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkäter skickades ut och av dessa gav 82 fullständiga svar. Hälften av frågeformulären skickades ut till små bolag som inte anlitar en revisor och hälften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vår studie kan vi finna statistiska samband bland alla våra tre hypoteser.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar.

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Bakgrund: Adekvat näringstillförsel är en viktig del i återhämtning och utfall förintensivvårdspatienter. Nutrition på IVA har visats sig ha en lägre prioritet jämförtmed övriga omvårdnadsåtgärder. Internationella studier har därtill belyst attintensivvårdspatienter ofta erhåller otillräcklig näringstillförsel, vilket är förknippatmed negativa följder för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hurmycket näring intensivvårdspatienter erhåller, utifrån beräknat näringsbehov baseratpå 25 kcal/kg/dygn. Metod: En retrospektiv datajournalgranskning utfördes påpatienter som hade en vårdtid längre än sju vårddygn, oberoende av ålder, kön ochdiagnos.