År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

Denna studie utgörs av ett explorativt experiment. Det som har legat i fokus för denna studie har varit att mäta attityd gentemot varumärkes produkter. Eftersom det har skett genom experiment har det centrala varit att se hur attityden påverkas. Studien använder sig av vissa teorier kring varumärken som råd och tips i upplägget av experimentet. En av hypoteserna som ställdes i studien var att positiv beskrivning av varumärkes produkter ger högre utfall i värderandet och viljan att äga produkten än neutral beskrivning.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. Ungefär 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu ställts inför valet att avstå eller behålla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar aktiebolags val att behålla respektive avstå från revision.  Undersökningen är begränsad till Västerbotten och består av material från årsredovisningar och telefonenkäter.Populationen i denna studie består av småföretag. Småföretag är komplexa och det är många faktorer som påverkar hur tillväxten ser ut i ett litet företag.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Ledarskap är viktigt i dagens organisationer då dessa möter ständiga förändringar. Olika former av ledarskapsutveckling används för att uppnå ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa får för faktiskt utfall utvärderas sällan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan ett ledarskapsprogram haft på deltagarnas ledarskap och hur de kunnat använda detta i organisationen samt vad som krävs efteråt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska få effekt. Studien baseras på sex intervjuer med deltagare från ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

Syfte:Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter som finns för att Kalmar iframtiden ska bli en åretrunt-destination.Metod:För att få bästa möjliga utfall av vår studie har ansatsen i den här studien varitinduktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintligateorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuersom analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklarsamt relevanta hemsidor.Slutsats:Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlänga säsongen om störresatsningar görs på att utveckla vinterhalvåret, lägga större vikt vid samarbetemellan aktörer samt även att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling avKalmar under vinterhalvåret kan i det långa loppet bidra till att Kalmar blir enåretrunt-destination..