I dagsläget finns det ingen begränsning för hur höga skadeståndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fåtal revisionsnätverk som har kapacitet att utföra revision på de största europeiska företagen har fått både EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begränsa skadeståndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts på europeisk nivå och svenska staten har även gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts på hur ett införande av en begränsning av skadeståndsansvaret kan komma att påverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sådan analys. Därför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att påverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat på den statliga utredningen genomförs.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige.

Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket är en del av Bokföringsnämndens K-projekt och ska tillämpas av svenska onoterade bolag av större storlek från och med 1 januari 2014. Regelverket är en del av det harmoniseringsprojekt som pågår i världen vilket kan göra det svårt för företag utan internationella anknytningar att se någon direkt fördel av övergången och de initiala kostnader som tillkommer. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergången till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser på denna förändring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning även underlätta tillämpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien.Avgränsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förändringar som uppkommer för leasegivare vid övergången, vilket gör att de regler som skiljer sig åt från tidigare regler på detta område är mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergången i en fallstudie, vilket inte kan sägas ge en generell bild av hur alla företag påverkas av denna.Metod: Metoden som används i uppsatsen är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fallstudie samt två intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlängning är också ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete såväl organisatoriskt som arbetsmiljömässigt kan ske. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berättelser från medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgångspunkt från Directed Content Analysis.

Förändrade förutsättningar i dagens samhälle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft läggs på att styra personalstyrkan. Vilket har fått uttryck i en växande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, är rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder på att rekrytering är en betydande kostnad.

The purpose of this report is to compile and examine the cost of renovation of moisture-damaged bathrooms, to derive a target price. The target price can then be used by insurance companies to estimate the ultimate cost of future bathroom renovations.       The method is based on the compilation and comparison of the cost of repairs of previous water damage in bathrooms. The calculations compiled based on repair estimates for different insurance losses from one of the leading insurance companies in Sweden.       The result shows the average price per square meter of floor area for different sizes of bathrooms. The average price is the basis for the estimate of future renovation costs of bathrooms. The results further show that the bathroom finishes, area and the distance between the entrepreneur and the location of the renovation have great impact on the final repairing cost.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare. Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.