När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur Revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur Revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig Revision kommer att efterfrågas av de små bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av Revisionsplikten få för Revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av Revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa Revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av Revisionsplikt kan medföra för Revisionsbyråerna, samt beskriva hur Revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna.I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad Revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små Revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad Revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Bakgrund och problem: Slopandet av Revisionsplikten är ett väl diskuterat ämne just nu. Enutredning om Revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta på hur de berörda företagen påverkas av ett slopande. Frågan om hurdetta påverkar revisorerna som yrkeskår får ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad Revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det främsta argumentetför att införa Revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stävja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att Revision kunde vara till stor nytta för ägarna för att påvisa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större än kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva hur revisorerna ställer sig till Revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av Revisionsplikt för dessa företag skulle påverkadem.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast Revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovärdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovärdighet skänker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig på en jämförande fallstudie om två företag. Undersökningspersonerna består huvudsakligen av intressenter eftersom det är intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhålla legitimitet tack vare en trovärdig miljöredovisning men denna trovärdighet skapas inte genom en Revision. Det inte är på grund av brist på förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovärdig tack vare en Revision.

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig Revision råder? ? Kommer den frivilliga Revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen Revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga Revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och Revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig Revision råder.

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat Revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av Revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att Revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till Revision och hur bankerna tror slopandet av Revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen.

Titel: Frivillig Revision ? Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor?Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig Revision infördes.Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga Revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen..

Bakgrunden till den nuvarande Revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska Revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade Revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010.Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av Revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts.Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har Revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan Revision..

År 2006 kom EU med ett direktiv om Revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för Revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ?Grönboken: Lärdomar från krisen?. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än Revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet.

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om Revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa Revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när Revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när Revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att Revisionsplikten avskaffas.

Bakgrund: Termen bolagsplundring har länge används för att beskriva planerade oegentligheter i näringsverksamhet. Bland de första plundringshärvorna som nämns i Sverige är Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och är fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterådgivning? frekvent använt i Sverige och fenomenet eldades på av dåvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mängd rättsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige Revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på Revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av Revisionsplikten, andra menar att Revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av Revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på Revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att Revision medför.

This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med Revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa Revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.