Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes Revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig Revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad Revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av Revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig Revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig Revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid Revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån Revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående Revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-Revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med Revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med Revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med Revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda.

Syfte: År 2010 avskaffades Revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig Revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring Revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig Revision kan få på redovisningen.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora Revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Förväntningsgapet inom Revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och Revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en Revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig Revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna Revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa Revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en Revision medför.

Cochlear implant has become a common treatment for people with severe hearing loss. As the field of cochlear implants is developing rapidly a larger group of patients will be implanted. Therefore, it can be of interest to identify which complications are most frequently occurring. Objective: The aim of this study is to identify and present the most common complications in cochlear implant treatment and to identify surgical issues that have to be addressed during implantation. Method: A review of retrospective case studies regarding complications has been made.

Ett undantag från Revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort Revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort Revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig Revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..

Krav på Revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade Revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör Revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar Revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer Revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om Revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad Revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på Revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av Revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med Revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av Revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i Revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och få ökad förståelse för svårigheterna. Dess syfte är även att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta åsikter om hur Revision inom restaurangbranschen kan underlättas. Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgångar kan vara ett problemområde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intäkterna den största posten i företaget och det är därför viktigt att företaget har kontroll på denna post. Restaurangbranschen är en av de mest fuskbenägna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning.

Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet Revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga.

Syfte Att utreda FAR och Revisorsnämndens förändrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har både primär- samt sekundärdata använts. Primärdatan innehåller intervjuer med flertalet personer väl insatta i ämnet. Sekundärdatan består huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur Litteraturgenomgången fokuserar på teorier kring global governance.