Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders.

Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa Revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av Revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enRevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren Revisionsberättelse och vilka effekteren oren Revisionsberättelse kan medföra.

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på Revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ Revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa Revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av Revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avRevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om Revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av Revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för Revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa Revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av Revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa Revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av Revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade Revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade Revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Syftet med föreliggande uppsats var att förstå den reviderade informationens användning och betydelse i och för mikroföretag. Detta då det idag pågår en het debatt angående Revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt Näringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa Revisionsplikten för alla mindre aktiebolag då de tycker att krångliga regler hämmar företagandet och att Sverige är beroende av de små företagen. FAR tror däremot att slopad Revisionsplikt skulle innebära ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli både svårare och dyrare att låna pengar och att göra affärer. I England är Revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för Revisionen översteg nyttan.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.