Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

On November 1st 2010 the obligatory audit was removed in Sweden for small companies. What factors influence such companies to have their financial reports audited, and what factors exert the strongest influence. Purpose: The authors would like to investigate factors that affect companies with voluntary audits in Skåne län to continue with the audit. The authors also wish to examine the factors that have the strongest impact on the choice to adopt auditing. Method: A quantitative study has been conducted in which aquestionnaire was sent to companies in Skåne Län Conclusion: The factors that affect smaller companies to continue with audit are as follows: Accounting quality, cost, creditors (loans), suppliers / customers, the tax office and distort competition.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre Revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk Revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens Revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad Revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information Revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens Revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i Revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om Revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera Revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a Revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business..

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala Revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala Revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala Revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala Revisionen och på de kommunala revisorerna..

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

Syftet med uppsatsen är att analysera om det i samband med denavskaffande Revisionsplikten skett förändringar i arbetssättet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen på småaktiebolags trovärdighet efter reformen har förändrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvägagångsätt med en abduktiv ansatsanvänts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter från en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och två myndigheter.Resultat:De främsta slutsatser som dragits är att kreditgivares arbetssätt inteförändrats i den omfattning som förväntats. Myndigheternasarbetssätt har däremot påverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter på ett annorlunda sätt. Efterreformen är det inte trovärdigheten till bolag som förändrats, utantill de sammanställda räkenskaperna..

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avRevisionsplikten har på små aktiebolag och Revisionsbyråer.Vi har till mesta dels använt oss utav den kvalitativa metod men även till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnå vårt mål. Typen av data som används i uppsatsen är enbartsekundärdata.I den teoretiska delen presenteras hur Revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar även de remissvar som regeringen har fått till följd av utredningen om avskaffandetav Revisionsplikten. Vi har med remissvar från FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt näringsliv vilka är de som är av relevans förvår studie.Det framgår i vår studie att en förändring för små aktiebolag inte kommer att vara mycketpåfallande om Revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovärdighet kommer den inteheller att påverkas nämnvärt då de alltid kan uppta Revisionen igen.

Titel: Revisionsutskott ? påverkas Revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, Revisionskvalité, RevisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att Revisionskvalitén har blivit bättre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till Revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara Revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott har inte bidragit till att Revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett Revisionsutskott förbättrar dock den interna Revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av Revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att Revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya Revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på Revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies.This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources.The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.