Då avskaffandet av den lagstiftade Revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Då avskaffandet av den lagstiftade Revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Denna uppsats kommer att studera Revisionskvalitet vid Revisioner av internationella koncerner med utgångspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus på säkerställandet av Revisionskvalitet för det Revisionsarbete som huvudrevisorn får inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen Revisionsbyråerna att självautforma kvalitetskontrollsystem? Får huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas Revisionsarbete genom:- Revisionsbyråns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om Revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet består av föreskrifter och standarder för Revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfällen som hållits med fyra revisorer från var och en av de fyra stora Revisionsbyråerna.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om Revisionsplikten i små företag är nödvändig. Vi vill ta reda på hur stort intresset är att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra länder.Metod: För att uppnå vårt syfte, har vi genomfört en intensiv studie där vi grundligt har undersökt några få enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vår uppsats är deduktiv, då vi bygger förväntningarna på tidigare empiriska rön och teorier. Vår undersökning är baserad på en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. Således har vi använt en kvalitativ ansats där vi har inhämtat information från fem intervjuer, varav två intervjuer genomfördes med småföretagareResultat & Slutsats: Efter att ha ställt vår empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skäl att ifrågasätta Revisionsplikten i småföretag.

När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur Revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur Revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig Revision kommer att efterfrågas av de små bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av Revisionsplikten få för Revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av Revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa Revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av Revisionsplikt kan medföra för Revisionsbyråerna, samt beskriva hur Revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna.I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet.Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid Revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en Revisionskontext.

Inom Revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver Revision erbjuder Revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och Revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på Revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare Revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en Revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan Revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad Revision ska genomföras i svensk rätt.Slopandet av Revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort Revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om Revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa Revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande Revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen.

1 januari, 2004 infördes den nya Revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av Revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av Revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för Revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för Revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en Revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större Revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort Revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligRevisionsplikt, så väljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. Därmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjärde bolag väljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad som karaktäriserar de mikroföretag som bildatsefter Revisionspliktens avskaffande och som trots detta väljer att efterfråga Revision.Avgränsningar: Studien är begränsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avRevisionsplikt. Vidare avgränsas studien till de bolag som, förutom ovanstående, är startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgränsas, utöver detta, till bolagsom omsätter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anställda.Metod: Studien är av kvantitativ art och är en totalundersökning.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internRevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på Revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.