Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna.SyfteSyftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts.

Sv Näringslivs förslag om en avskaffning av revisionsplikten mottags som positivt utav 78% mikroföretag. Syftet har varit att undersöka om det kan föreligga en undermålig kunskap eller ointresse från både revisorer och småföretagare. Analysen visade på en helt annan inställning från respondenterna än vad Sv Näringsliv har rapporterat. Kunskapsbrist kan vara skäl till förväntningsgap inte till att man är positivt inställd till revisionspliktens avskaffande..

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

Frågan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat ämne i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv är revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. Medlemsländerna har dock rätt att undanta mindre aktiebolag från kravet på att deras räkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemsländerna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv återupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de så kallade mikrobolagen.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av. Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod. Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison..

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.