Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

Det har länge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning är det bäst lämpade sättet att fastställa beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling är SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgångspunkten för vår undersökning, för att besvara vår frågeställning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgått från en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. Våra primärdata är inhämtad från intervjuer med revisorer från två av Sveriges största redovisning- och revisionsbyråer.  Vi har även inhämtat information från sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Kommunal revision har en viktig funktion då den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision är att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer på att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas på ett lämpligt sätt av fullmäktige, styrelser och nämnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmärkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..