I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Bestämmelser om användningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL är dessvärre ett komplext och svårtillämpat regelverk. Sedan PBL:s ikraftträdandet har behovet av en mer lättförstådd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med särskilt fokus på mindre avvikelser från detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jämförelse med motsvarande bestämmelser i nya PBL och därefter sökt fastställa bestämmelsernas framtida rättstillämpning med utgångspunkt i nya PBL.Bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rättspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rättsläget. Bestämmelsen om mindre avvikelser från detaljplan har dock varit svårtillämpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.

När Eurokod 5, standarden för dimensionering av träkonstruktioner, infördes i Sverige sågjordes det även en sänkning av hållfasthetsvärden för trä vid tryck vinkelrätt fibrerna.Tidigare kapacitet på 8 MPa för limträklass L40 var nu för högt, och den av SverigesTekniska Forskningsinstitut (SP) reviderade CE L40c fick en kapacitet på 2,7 MPa. Ettproblem i och med detta blev att byggnader som är konstruerade och uppförda enligtBoverkets föreskrifter inte längre kan utformas på samma sätt sedan Eurokodernasinförande. Syftet med arbetet blev därför att:? Ta reda på varför sänkningen skedde? Ta fram några räkneexempel på hur man kan åtgärda för låg kapacitet vid tryckvinkelrätt fibrernaLitteraturstudien som ligger till grund för arbetet visar på att sänkningen skedde på grund avatt Eurokodernas provmetod för bestämning av hållfastheten skiljer sig från den metod somBoverket använt. Den stora skillnaden ligger i att Eurokoderna inte utnyttjar lastspridning iträ, där lasten kan spridas från en träfiber till en annan intilliggande och på så vis öka denfaktiska kapaciteten.

De privata skogsägarna äger cirka hälften av Sveriges produktiva skogsmark. Skogsägarnas beslutssituation är komplex och är beroende av deras mål, skogstillståndet på fastigheten och omvärldsfaktorer. Trenden bland de privata skogsägarna pekar åt fler skogsägare per fastighet, större andel utbor och att skogsägare får mindre tid åt sin skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med skogsägare som idag har en distans till skogen och brukandet ställs det dock höga krav på kännedom om vad olika typer av skogsägare efterfrågar för tjänster och vad de är villiga att betala för dessa. Syftet med detta examensarbete är att klargöra vad begreppet skogsförvaltning innebär, vad olika kategorier av skogsägare köper för typ av skogsförvaltningstjänster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika skogsförvaltningspaket. Som metod tillämpades både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.

I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmåga att kunna förutse konkurs hos små svenska privata aktiebolag inom tjänsteindustrin. Dessa nyckeltal erhålles från årsredovisningar som hämtas från affärsdata ett och två år innan konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmågan mellan de två åren bakåt i tiden. Undersökningen innehåller även en kontrollgrupp bestående av välmående företag, således undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anställningsantal på 1-4 individer, varav 30 företag är konkursföretag och 30 företag är välmående.Syftet med studien är att utvärdera två av Altmans reviderade Z-modeller, Z´och Z´´, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillämpbarhet på små svenska företag gällande deras förmåga att kunna predicera en konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benämns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvägagångssätt för att förutsäga konkurs.

Rörelseförvärv som sker i flera steg, så kallade successiva förvärv reglerades tidigare enligtRedovisningsrådets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersätta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvärv då förvärvaren erhåller och inte dåförvärvaren redan innehar bestämmande inflytande. Reglering gällande successiva förvärv avdenna karaktär kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med ändrade IAS27R som förväntas ersätta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsåledes en unik situation i redovisningen i väntan på kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvärv av denna karaktär sätts i redovisningssituation utan vägledning.Eftersom nuvarande gällande regelverk inte behandlar successiva förvärv av denna art är detsåledes upp till företagen själva att välja hur de vill redovisa.

Syftet med föreliggande uppsats var att förstå den reviderade informationens användning och betydelse i och för mikroföretag. Detta då det idag pågår en het debatt angående revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt Näringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag då de tycker att krångliga regler hämmar företagandet och att Sverige är beroende av de små företagen. FAR tror däremot att slopad revisionsplikt skulle innebära ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli både svårare och dyrare att låna pengar och att göra affärer. I England är revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserarbristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfälligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gällerslag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningaroch hemsidor studerats.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling. För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan.