Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande.Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.           Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta. .

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

The Brussels I-Regulation, often referred to as the Jurisdiction Regulation, is said to be the matrix of the European judicial cooperation system within the area of international private law. The Regulation states how jurisdiction is to be determined in an international dispute. The aim of the Regulation is to ensure that parties in a dispute within the EU have access to justice.The Regulation is considered to be working well in general, and have been since it came in-to force in 2007. Although it is held to be well functioning it does not exclude that some improvements might be needed. The commission ordered a review of the Regulation and the result was that some deficiencies were identified.

As background for this study stands the debate and discussion in the society around the tablet as a pedagogical tool in preschool. The purpose of this study is to obtain and analyze 69 preschool teachers? opinions about the tablet?s introduction and use in preschool. The study also investigates the preschool teachers? opinions about their mission for multimedia and technology in the preschool curriculum, Lpfö 98, reviderad 2010.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. Därmed är det intressant att studera hur avskaffandet har påverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger på hur tillförlitlig små respektive stora banker anser att en icke reviderad årsredovisning är jämfört med en reviderad årsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska därmed underlätta för mindre företag som står inför beslutet att välja revision eller inte.Metod: Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.

Titel:                        Missnöjeshantering i banker - En fallstudie av Sala SparbankSeminariedatum:    19 januari, 2012Institution:              Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens  HögskolaNivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:              Odhiambo Opee och Charlotte SkinnarHandledare:            Carl G ThunmanNyckelord:              Klagomål, banker, missnöje, Word-of-Mouth, Sala SparbankSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att beskriva missnöjeshantering hos Sala Sparbank. Uppsatsen undersöker hur studieobjektets missnöjeshantering överensstämmer med en egenutvecklad modell för missnöjeshantering. Resultatet av uppsatsen förväntas utmynna i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Sala Sparbank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     En egen modell utvecklades utifrån den teori som samlats genom litteratursökning i artiklar, böcker och olika internetsidor. Modellen och teorin låg sedan till grund för de tre fokusgruppintervjuer som genomfördes. Resultatet bearbetades genom ?klipp och klistra? metoden och analyserades sedan utifrån modellen.

The debate about questions concerning corporate governance has intensified in Sweden the last decade. From July 1th 2008, the Swedish Code for Corporate Governance was extended to comprise all Swedish companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm. Our aim with this master thesis is to examine the effect of the Revised Code on Swedish corporate governance and in particular its contribution to creating value or costs. We do this through a qualitative study of 22 interviews with representatives for different interests. With our study, we have found that the Revised Code in several areas has had considerable influence on Swedish corporate governance.

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.