Den första april 2005 trädde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar på målsägandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte ändrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen våldtäkt mot barn även i fall där personer över 15 år har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med någon under 15 år utan att något våld, otillbörligt tvång eller hot om våld föregått den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillämpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillämpas både på fall där den sexuella handlingen föregåtts av någon form av tvång och på de fall där den skett genom fullständig frivillighet mellan offret och gärningsmannen.

AbstractUtopin betecknar det ideala landet där rättvisa råder. Det klasslösa samhället är uppbyggt på självhushållning och maximen bygger på frihet, jämlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett ämnesöverskridande uttryck samt skapade en litterär genre. More tänkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhällskritiskt med tonvikt på hur ett samhälle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bättre samhälle.Ofta framställs de litterära utopierna som elyseiska idealstater där ekonomin inte är en styrande drivkraft och rättvisa mellan invånarna är viktig. Här lyser dystopins totalitära regimer med sin frånvaro då samhällsvisionerna är komponerade enligt humanismens anda.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån.

Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju.