I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori.De frågeställningar jag valt att behandla är:? Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?? På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten?För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats.Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen..

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

How does the criticism of landscape architecture in Swedish professional journals look today? Does it exist at all? What is criticism and what is its purpose? These questions have been the starting point for this degree project. I have found a lot of different answers among journals, books and websites, as well as in interviews with five persons that all have a relation to the landscape architecture criticism in different ways. These answers may look a bit disjointed at first, but are at a closer examination pointing in the same direction ? that the criticism of landscape architecture projects hardly exists today.

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys.

Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN.

This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, ?Elixir?.Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism.The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: ?övernaturlig realism? (supernatural realism)..

Bakgrund och Problem:Miljöfrågor är ett allt oftare debatterat ämne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att på ett standardiserat sätt arbeta med miljöfrågor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem så som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan används som ett sätt att legitimera företags miljöarbete.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och utvärdera samverkan mellan miljöarbetet och affärsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan främja denna samverkan.

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen.

The purpose of this essay was to analyze rhetorical features of Swedish drug advertising and see if drug advertising could be misleading or not. The study was primarily concentrated on how pills were described and that was the overall picture of pills created in commercials. The essay uses theories of narrative, semiotic, argumentation and theories concerning social communication in advertising. In this study fife TV-ads were analyzed: Alvedon, Ibumetin, Treo, Bamyl, and Ipren. The analysis showed that drug advertising has the potential to be misleading mostly because the overall picture of pills which creates in commercials is strong and kind heroes. .

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken..