Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia.

AbstractTITEL Michelle Obamas och Ann Romneys roll i det strategiska varumärksbyggandet av Barack Obama och Mitt Romney under valkampanjen 2012FÖRFATTARE Sophie Björkqvist & Elina Schu?lerHANDLEDARE Ulf PetäjäEXAMINATOR Ronny SeverinssonTYP AV RAPPORT C-uppsatsÄMNE Medie- och kommunikationsvetenskapSEKTION Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012SYFTE Syftet med studien är att undersöka Michelle Obamas och Ann Romneys retoriska verktyg och argument som används i särskilda tal, som hjälper till att bygga presidentkandidaterna Barack Obama och Mitt Romneys varumärke under valkampanjen 2012. Studien ämnar också öka förståelsen kring att presidentkandidaterna ses som varumärken och inte politiker.METOD Retorisk analys och strategiskt varumärkesbyggandeSLUTSATSER Analysresultatet påvisar att genom olika retoriska verktyg hjälper kandidatfruarna till i varumärkesbyggandet av respektive presidentkandidat. Michelle Obamas tal är bättre än Ann Romneys genom att hon använder sig bättre av de retoriska verktygen och även modellen för varumärkesbyggande.NYCKELORD Politik, retorik, personligt varumärkesbyggande, presidentkandidat, kandidatfruar.

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show ?Wild Kids? has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.  The purpose of this paper is to analyze Lindholm?s rhetorical defense.

This thesis studies the indirect effects of Europeanization on national political parties. I argue that Europeanization has affected the way national parties operate, and communicate with the voters, by restricting the national policy space through increased economic and political integration. Furthermore, I argue that the impact of Europeanization is likely to be reflected in electoral manifestos and changed patterns of party competition. Accordingly, Europeanization is hypothesized to change party rhetoric in a cartel-like manner by diminishing voters? expectations, and also by avoiding EU-affairs in electoral manifestos. The hypothesis suggests, moreover, that Europeanization is reflected in convergence among parties regarding the rhetoric concerning EU-affairs. The purpose of the thesis is to examine to what extent the rhetoric concerning EU-affairs has changed in electoral manifestos sinceSwedenjoined the European Union in 1995.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter.

This essay studies how advertisements in various anti-smoking campaigns can influence and persuade by using anti-logos as counter-arguments to the tobacco industry's logos. In contrast to tobacco advertising arguments such as freedom (logos), pleasure (pathos) and trademark (ethos) the anti-smoking campaigns create anti-logos arguments with various connotations such as repulsive pictures and sexual implications to influence groups of people not to start smoking or to quit smoking.Advertisement of tobacco does not exist nowadays due to legal restrictions in the western world; however several decades of myths created in the consumer consciousness still exist. Thus one can speak of a tobacco advertising ideology that exists and the various anti-smoking campaigns trying to change that ideology.The purpose of anti-smoking campaigns is to conduct a kategoria of myth that tobacco advertisement has created over the years. Anti smoking organizations do this by creating a new ideology to affect consumer?s attitude toward smoking and the tobacco myth with an anti-myth.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.

This study has its background in the debate about religion and the existence of God, which has been an ongoing issue throughout the Western cultural tradition. Today´s information society has been an impact on the increasing interest for this subject. The essay?s main task is to accomplish a rhetorical analysis of two books, Illusionen om Gud (2008) by atheist Richard Dawkins and Guds dödgrävare (2010) by Christian John Lennox, in order to investigate the authors? use of rhetorical strategies to influence their audience. The texts are studied using a qualitative approach with the theoretical basis of some well-defined rhetorical variables: ethical, logical and pathetic means of persuasion, propaganda, and the important factor that a message always is presented in a certain context in which the recipients both have their own values and subjects to general truths and common frames of reference.

In order to convince, one must know which arguments are most suitable for the specific situation. But even if you think you know how others will react to your arguments, you may be wrong. Therefore, the purpose of this paper is to find out a way of examining to what extent informative text take account to the subjective views of their addressees. The theoretical framework is Blitzer's theory of the rhetorical situation, pragmatic theory of speech acts and their presuppositions, Burk´s theory of consubstantiality and phenomenographic theory of subjective perceptions. Methodologically, phenomenography has also been used as a guideline for selecting informants, collecting data and processing the interviews.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Posters had their breakthrough in 1830-1840?s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool.In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today?s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing?We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.