Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär.

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

VeckoRevyn är en av Sveriges största tidningar som har förändrats genom åren. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnämnt sig själva till unga kvinnors läromästare. Ett omslag är en tidnings ansikte utåt och ska både sälja lösnummer och berätta om innehållet. I november 2011 blev VeckoRevyn en månadstidning och genomgick en del förändringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrån sina omslag? Den här uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

I denna studie är syftet att undersöka de språkliga strategier lärosätenanvänder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer från lärosäten runtom i Sverige är först ochfrämst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket är ensituation svenska lärosäten står inför, och reklam är närasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgångspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg används för att undersöka både retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstärka analysen av dessa strategierundersöks även bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.