Sökresultat:
1941 Uppsatser om Resursnćl produktion - Sida 18 av 130
Möjligheter med Supply Chain Management i produktionen av Active Pharmaceutical Ingredient : en utvÀrdering och empirisk fallstudie av Demand Driven Supply inom AstraZeneca AB
De stora lÀkemedelsbolagen har sedan mitten pÄ 1990-talet fÄtt en ökad press pÄ att optimera sina försörjningskedjor pÄ grund av att patent pÄ olika mediciner gÄtt ut. NÀr patentet gÄtt ut kan generiska konkurrenter börja sÀlja liknande mediciner, de kan sÀlja dem till lÀgre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att tÀcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sÀnka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.
Dimensionering och studie av stommar i limtrÀ, stÄl och betong med avseende pÄ kostnad och miljöpÄverkan
Rapporten innehÄller ett projekt vars ÀndamÄl Àr att dimensionera alternativastommar i stÄloch betong för en befintlig ladugÄrd i limtrÀ. Alla alternativ har sedan jÀmförts med avseendepÄ kostnads och miljöpÄverkan.Författaren menar pÄ att idag finns det flera olika alternativ för stomlösningar, sett till bÄdematerial samt utformning och det kan göra valet av stomme Àr svÄrt. Arbetet har dock inte tillsyfte att bestÀmma vilket material som Àr bÀst utan mer till att framföra skillnader mellanmaterialen. Sedan Àr det upp till lÀsaren sjÀlv att avgöra om hen finner ett miljöeffektivtmaterial bÀst eller om hen föredrar mindre kostnad.I rapportens resultatdel presenteras resultatet frÄn samtliga alternativs dimensionering somsedan har anvÀnds till att jÀmföra stommarna. MiljöpÄverkan togs fram med hjÀlp av enlivcykelanalys, dÀr Tyréns AB har tagit fram ett regelverk för byggnader.
Produktionssystem av komposit sidopanel pÄ enstadsbil
En teoretisk studie av möjliga produktionssystem för framtida produktion av en sidopanel ikompositmaterial pÄ en stadsbil har utförsts. Studien har Àgt rum inom Team H2politO pÄ TekniskaHögskolan i Turin i Italien. Tre olika produktionsvolymer har analyserats med avseende pÄdimensionsgrÀnser, ekonomi, produktionstid, maskineri, material och miljö. Dessa har valts till 1 000,10 000 respektive 100 000 komponenter/Är. Tidigare studier inom Àmnet har analyserats,kombinerats och anvÀnts som underlag för att komma fram till lÀmpligt val av produktionsmetod förde olika produktionsvolymerna.
Enzymatisk modifiering av fiskolja - jÀmförelse mellan olika lipaser
Enzymatisk modifiering av fiskolja - jÀmförelse mellan olika lipaser.I detta arbete studerades tre olika lipaser som katalyserade en metanolysreaktion i fiskolja.MÄlet med arbetet var att finna ett specifikt lipas för produktion av en EPA/DHA fraktioner frÄn fiskoljan i en metanolysreaktion fÄ högt utbyte av Sn-2 monoglycerider av EPA och/eller DHA och med detta kunna möjliggöra uppkoncentrering av hÀlsoviktiga fettsyror jÀmföra reaktionen i normal och superkritisk atmosfÀr.Metanolysen Àgde rum i normal och superkritisk atmosfÀr genom att oljan, enzymet och metanol blandades i respektive reaktorn.Sn-1,3 specifika lipaser var isolerade frÄn Thermomyces lanuginosa (Lipozym TL IM frÄn Novozymes, Danmark) och Rhizomucor miehei (Lypozym RM IM frÄn Novozymes, Danmark ) och ospecifik lipas frÄn Pseudamonas sp.(Amano-C frÄn Amano Enzyme Inc. Japan). Alla enzymer var immobiliserade pÄ jonbytare.I försöken anvÀndes ?Ledins? fiskolja som var köpt i en lokal affÀr. Oljan var en blandning extraherad frÄn oceanernas olika fiskklasser.
NÀr kaffet kom till staden. Uppsalabornas te- och kaffekonsumtion frÄn 1750 til 1850.
Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..
Real vÀxelkurs och direktinvesteringar
Uppsatsens titel: Real vĂ€xelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar pĂ„ branschnivĂ„ till och ifrĂ„n Sverige Ămne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas AndrĂ©n Nyckelord: Direktinvesteringar, real vĂ€xelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och Ă€gandeskapsfördelar framkallade av valutakursförĂ€ndringar styr direktinvesteringar till och ifrĂ„n Sverige. Metod: Undersökningen bygger pĂ„ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att stĂ€llas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och frĂ„n Sverige, GDP och tre mĂ„naders statsskuldsvĂ€xlar. Tidsperioden strĂ€cker sig frĂ„n 1994 till 2003.
Optimering av interna trucktransporter vid Emhart Glass i Sundsvall
ResurssnÄl produktion Àr en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbÀttras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bÀttre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. MÄlsÀttningen har varit att jÀmföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebÀr tidsmÀssigt vinst. En kart-lÀggning av de interna transporterna och arbetsstÀllenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen frÄn kartlÀggningen har implementerats i programmet Matlab, dÀr en algoritm för berÀkning av ett körschema har skapats som tar hÀnsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och pÄ lastpallar vid olika arbetsstÀllen.
Vindkraftsfundament: Analys av produktionen med utgÄngspunkt frÄn lean
Investeringarna i förnyelsebara energikÀllor har ökat mycket i Sverige under de senaste Ären i takt med att frÄgor om miljö och hÄllbar utveckling fÄtt ett allt större fokus i samhÀllet. En energikÀlla som det görs stora investeringar inom i dagslÀget Àr vindkraft och det kommer sannolikt att öka Ànnu mer dÄ man bedömer att elproduktionen frÄn vindkraft kommer att öka till 12 TWh per Är frÄn dagens nivÄ pÄ 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen dÄ man ska bygga fundament, vÀgar, kranplatser och lÀgga elkablar till vindkraftverken. PÄ denna marknad verkar bÄde de rikstÀckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns dÀrmed ett stort intresse frÄn byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt.
LEED - Hur har projekt Gruset 1 pÄverkats av en miljöcertifiering enligt LEED, "New Construction and Major Renovations"
Innan Ärsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som Àr miljöcertifierat enligt LEED fÀrdigstÀllt. LEED stÄr för Leadership in Energy and Environmental Design och Àr en miljöcertifiering som har funnits sedan Är 2000. LEED finns i fyra olika nivÄer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivÄ som projektet nÄr baseras pÄ ett poÀngsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vÄr fallstudie Àr certifierad i nivÄ gold. LEED vÀxer stÀndigt och Àr idag en internationellt vÀletablerad miljöcertifiering.
Egenkontrollsystem : Con-Form Töcksfors AB
Con-Form Töcksfors AB Àr ett företag som tillverkar badrumsmoduler, de har ett egenkontrollsystem för att sÀkra kvaliteten. Det finns dock brister i det, bland annat har moduler som levererats inte alltid innehÄllit det som kunden har bestÀllt, till exempel har det varit fel handfat eller kakel De har ett egenkontrollsystem men det Àr bristfÀlligt och saknar rutin. Till följd av detta har det till exempel blivit problem att bevisa att en skada som upptÀckts efter leverans inte har varit orsakad av Con-Form Töcksfors. Syftet med arbetet Àr att utforma ett egenkontrollsystem Ät Con-Form Töcksfors AB som omfattar bÄde projektering och produktion.ProblemstÀllningen för arbetet Àr: Hur ska det nya egenkontrollsystemet vara utformat för att Con-Form Töcksfors AB ska veta att de levererar varor med rÀtt kvalitet och hur ska systemet utformas till en rutin som blir en del av det nuvarande arbetet?För att egenkontrollsystemet ska bli sÄ heltÀckande som möjligt, krÀvs en ingÄende studie av bÄde projektering och produktion.
Att översÀtta hÄllbar utveckling ? en fallstudie om miljöledning pÄ 8848 Altitude
Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.
A ride in stereovision
VÄrt magisterarbete Àr en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. VÄr
uppgift har varit att ta reda pÄ hur man genom illusioner kan lura mÀnniskans
hjÀrna att se djup Àven dÄ bilden Àr helt platt. VÄrt frÀmsta verktyg vi anvÀnt
oss av Àr glasögon med röd- och cyanfÀrgade filter. Till vÄr produktion har vi
anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att
öka upplevelsen Ànnu mer..
Inspelning, marknadsföring och lansering av debutalbum
I detta examensarbete har vi undersökt nÄgra av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som ocksÄ utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en pÄbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ÀndamÄlet lÄg budget. Vi har Àven undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat tvÄ yrkesverksamma personer i detta Àmne. .
En granskning av den senaste tekniken för HDTV-produktion
Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.
Pricks smÄbrödsfabrik ? Ett bageri med framgÄng frÄn slutet av 1950-talet till mitten av 1960-talet.
Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..