Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Begreppet närproducerat är nuförtiden allmänt känt och används av såväl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fått någon officiell definition, och därför florerar det också olika uppfattningar om närproducerat. Till exempel anser många att närproducerade varor framställs i närområdet där de befinner sig, andra att det gäller för all produktion inom nationens gränser och ytterligare en grupp anser att det beror på vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom värdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen närproducerat, hur det skiljer sig åt för varje aktör och helt enkelt se vad närproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att närproducerat har uppstått som en innovation, som innebär en ny idé skapad av människor och dess inträde i samhället.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp.

Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Capgemini är ett globalt IT tjänsteleverantörsbolag som idag producerar en stor del av sina IT tjänster i Indien. Men bara en liten del av deras produktion i Indien riktar sig mot den svenska marknaden. Capgemini undrar vad det beror på. Uppsatsen syfte blir därav att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar.

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag närmare på hur anläggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsädesproducenter. Efter att så många anläggningar som möjligt hittats och intervjuats, så jämfördes detta antal anläggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord på 15 av 22 anläggningar som producerar certifierat utsäde i Sverige. Dessa 15 anläggningar var jämnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsädesproducenter.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön har betydelse för individens hälsa och hur individen själv producerar i sin hälsa. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrågas varor och tjänster på marknaden som ingår i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krävs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushållsproduktion. Inom ramen för hushållsproduktion produceras hälsan. Effektiviteten i produktionen av hälsa påverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Artificiell efterklang används i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjälp av ett filternätverk togs fram.Fokus vid resultat lades på objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mätvärden lika målsättningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

I denna Rapport presenteras en fallstudie vars syfte är att undersöka hur olika lean verktyg påverkar miljön och produktiviteten hos företaget Scania. Undersökningen har genomförts med trianguleringsmetod vilket innebär att det som studeras har betraktats från olika perspektiv. Studien bygger till stor del på en artikel som behandlar ett liknande fall med flera företag där det har undersökts hur hur ofta olika lean verktyg används av de undersökta företagen. Artikeln har definierat vilka lean verktyg som bidrar till minskad miljöpåverkan samt ökad produktivitet. Med detta som utgångspunkt undersöks fallet Scania och de lean verktyg som både ger minskad miljöpåverkan samt ökad produktivitet.

Litorapid Media AB is a printer and prepresscompany, located on Hisingen, Gothenburg. Litorapid is a relatively large company, and is therefore in great need of convenient contacts with becoming and present customers. Seeing that they work with the most rescent technique in the branch of printing, it is important that they market themselves in a modern way. The purpose with this project became, for that reason, to create a more contemporary home page for the company to catch new customers, as well as aninteractive presentation of the company to create a more personal contact with customers they alreay have. The home page was created in the programme Macromedia Dreamweaver 4, and its design is based on previouly distributed brochures.