Sök:

Sökresultat:

1941 Uppsatser om Resursnćl produktion - Sida 12 av 130

Logotyper: fÀrger och typsnitt : En kvantitativ studie i hur fastighetsmÀklarföretags logotyper uppfattas

Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.

En jÀmförande studie pÄ produktion av eukalyptus och hybridasp ur ett företagsekonomiskt perspektiv

Rapporten Àr en ekonomiskt jÀmförande studie mellan produktion av hybridasp och eukalyptus. Skötselprogram har tagits fram för att fÄ ut ett nuvÀrde. För hybridaspen kommer skötselprogrammet frÄn ett skogsförvaltningsföretag i SkÄne. Skötselprogrammet för eukalyptus kommer frÄn en privat skogsbrukare i Brasilien. Det Àr rÀknat pÄ flera omloppstider, tvÄ för hybridaspen och sju för eukalyptusen, vilket blir 50 Är framÄt i tiden.

Insoucing av produktion för svenska företag ? arbetsprocess och drivande faktorer : Hur kvalité, produktutveckling och ekonomi pÄverkat sourcingbeslut

Idag kan vi se att företag har börjat med insourcing av deras produktion till skillnad mot den trend av outsourcing som tidigare funnits. Sourcingstrategin Àr en viktig del för de moderna företagen för att optimera vinster och behÄlla ledande positioner pÄ marknaden. Fokus har fram tills nu varit att reducera personalkostnader genom outsourcing av produktionen till lÄgkostnadslÀnder. Syftet med den hÀr rapporten Àr att förstÄ vad det Àr som har förÀndrats i företagens sÀtt att tÀnka kring sourcingbeslut och dÀrmed varför de börjat med insourcing. Vi har startat med att studera litteraturen om insourcing och outsourcing som finns skriven om tillverkande företag i vÀstvÀrlden, och med det skapa oss en bild av vad som har influerat de hÀr förÀndringarna i företagens strategier.

Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

Effekt av gruppstorlek hos vÀrphöns i inredda burar pÄ vÀlfÀrd och produktion

Den inredda buren Àr en kompromiss mellan frigÄende system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utstrÀckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige Àr nÀbbtrimning vanligt förekommande och dÀrmed Àven större gruppstorlekar. Det Àr av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillÀmpas pÄ den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jÀmfört olika artiklar för att utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek pÄ djurvÀlfÀrd och produktionsresultat. DjurvÀlfÀrd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrÄn de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och omrÄdet Àr komplext.

VÀrmebehandlat mjölfoder till avelsdjuren för slaktkycklingproduktion

Huvuddelen av avelsdjuren för slaktkycklingproduktionen i Sverige Àgs av LantmÀnnen. Djuren utfodras idag oftast med skuren eller krossad pellets men funderingar finns pÄ att byta till ett vÀrmebehandlat mjölfoder dÄ det eventuellt skulle kunna ge flera positiva effekter. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka huruvida ett vÀrmebehandlat mjölfoder, gentemot skuren pellets, pÄverkar produktion, Àttid, krÀvans fyllnadsgrad, torrsubstans av trÀck samt exteriöra parametrar som djurens fjÀderdrÀkt, hackskador, fothÀlsa och renhet. Dessa parametrar har studerats genom registrering av vattenförbrukning, fotografering i stallarna, fysisk bedömning av krÀvan, uppsamling och analys av trÀck, undersökning av Àggskalskvalitet, exteriörbedömning samt kontinuerligt insamlad produktionsdata som vÀrpprocent, foderförbrukning, Àggvikt, antal klÀckÀgg, golvÀgg, kassationsÀgg, dödlighet samt vattenförbrukning. Resultaten visade att det vÀrmebehandlade mjölfodret gav lÀngre Àttid, signifikant lÀgre antal hackskador och fÀrre antal kasserade Àgg jÀmfört med pelletsfodret.

Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

Investeringsmodell för lastpallstillverkning vid Södra timber i LÄngasjö : Investment model for pallet manufacturing at Södra timber in LÄngasjö

HuvudmÄlet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber Àr ekonomiskt hÄllbart att tillverka engÄngspallar till pelletsproduktionens tilltÀnkta sÀckningsanlÀggning i LÄngasjö, gentemot att köpa in engÄngspallar frÄn en extern leverantör. Detta gÀller dÄ för 30 000 engÄngspallar om Äret.Intervjuer togs pÄ Södra timber i LÄngasjö om vilket virke som var lÀmpligt frÄn företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brÀdor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engÄngspall med mÄtten 1200x800 mm Àr en bra lösning dÄ detta Àr europastandardens mÄtt. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sÀnka produktionskostnaderna och avsÄg dÄ brÀdor 19x75 och klossvirke 75x75.

Svensk handelspolitik i den rÄdande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation Är 2006

Debatten om hur oljan skall ersÀttas i Sverige till Är 2020 pÄgÄr. Ett diskuterat alternativ Àr etanol, vars förbrukning förvÀntas öka. Sveriges etanolproduktion Àr beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt Àr Sveriges handelspolitiska utgÄngspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa pÄ en inhemsk produktion av etanol mÄste man gÄ emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

KlimatförÀndringar och hur de kan pÄverka Skandinaviska dÀggdjursarter

TrÀpellets Àr ett biobrÀnsle som vid bÄde tillverkning och hantering medför exponering för trÀdamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa Àmnen har i flera olika studier kopplats till en rad hÀlsobesvÀr. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka arbetstagarnas hÀlsa vid produktion av trÀpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i nÄgon del av studien vid sex svenska företag med produktion av trÀpellets. För att kartlÀgga deltagarnas hÀlsa fyllde de i ett frÄgeformulÀr dÀr resultaten sedan jÀmfördes med en kontrollgrupp.

Produktion av ljudberÀttelse

Mitt projekt har gÄtt ut pÄ att producera en ljudberÀttelse för barn utifrÄn en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lÀmpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att fÄ ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sÄllat bland otaliga röstskÄdespelare runtom i landet efter de röstkaraktÀrer jag eftersökt för rollerna i ljudberÀttelsen och spelat in och handlett dem jag ansÄg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberÀttelsen, och spelat in dem bÄde i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att efterstrÀva en kommersiell produktion sÄ mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort Àven om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det sÄ har produktions- arbetet utifrÄn min sida blivit behandlat precis som om det vore det.

FörbÀttring av vÀrdeflödet mellan interna processer inom ett producerande företag

Forskning har visat att mÄnga metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns Àven ett uppenbart behov av att förstÄ hela systemet, istÀllet för att fokusera pÄ specifika omrÄden. Syftet med studien Àr att skapa en större förstÄelse för hur ett tillverkande företag kan förbÀttra vÀrdeflödet mellan interna processer. För att kartlÀgga vÀrdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna pÄverkar varandra, utfördes en vÀrdeflödesanalys av tvÄ interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag anvÀnder sig av medför stora slöseri.

VÀlfÀrd : en analys av BNP och HDI som vÀlfÀrdsmÄtt

Det finns en kedja till en bra vÀlfÀrd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet fÄr genom sin Ärliga produktion av varor och tjÀnster, BNP. Hur resurserna ska fördelas Àr en politisk frÄga. Det Àr svÄrt att mÀta vÀlfÀrd.

Perception och produktion av svenskt uttal hos andrasprÄksinlÀrare. : En studie kring hur utlÀndsk brytning uppfattas av vuxna som lÀser svenska som andrasprÄk.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

Mellan Himmel och Jord : En reflexiv inblick i dokumentÀrfilmsproduktion

En problemanalys och djupdykning i en dokumentÀrmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentÀra gestaltningar och hur man stÀller sig till dessa beroende av sin situation som filmare..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->