Försvarsmaktens förändring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. Expeditionära operationer är en sådan uppgift, som innebär förändrade krav och förmågor på materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, är att vid planering och genomförande är taktiska uppgifter i operationsområdet dimensionerande i för hög grad. På det viset läggs inte tillräcklig kraft på hur förbandet ska komma på plats och hur bäst förutsättningar för uthållighet ska säkerställas över tiden. Det är därför angeläget att en noggrann analys genomförs i planläggningsskedet, så att egna kritiska sårbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kritiska sårbarheter som är tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionär operation.

?Det var bättre förr? är ett uttryck man ofta får höra när diskussioner om produkters hållbarhet kommer på tal. Om produkter håller sämre idag än ?förr? och detta leder till att jordens ändliga resurser töms, är detta miljörättsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gäller hushållning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats är att även om dagens lagstiftning medför krav på producenter att hushålla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en så bra hållbarhet som det är möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hållbarhet bättre..

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Författarna har kommit fram till att små innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshändelse eller ett strategiskt val så att dynamiska förmågor uppstår. Dessa dynamiska förmågor påverkar i sin tur och kan även utgöra kritiska resurser som föder förmågorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmåga. Dessa tre är i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos små och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta närmre på hur man i en montessoriskola arbetar för att nå upp till några av kursplanens mål i matematik. Vi har intervjuat två montessoripedagoger och gjort elevintervjuer där 14 montessorielever från skolår 2 och 3 ingått. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgå som hjälper till att underlätta matematikundervisningen..

Norrbottens flygflottilj F 21, men även hela flygvapnet, har i dagsläget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas där. Med basmateriel avses all utrustning som används vid verksamheten på en militär flygplats och omfattar allt från kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstänger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhållsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sätt att återfå kontrollen är att göra en kvalitetsöversyn för att fastställa hur stor del av denna överskridna basmateriel som på något sätt påverkar luftvärdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att åt F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som är luftvärdighetspåverkande från den övriga.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar.

BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Vårt syfte med denna studie var att tolka och få en fördjupad förståelse för vilka resurser förskollärare använder för att få barn med hörselnedsättning delaktiga i verksamheten. Vårt syfte var också att jämföra resultatet på två förskolor där den ena förskolan är inriktad på hörselnedsättning. Utifrån detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka resurser erbjuder förskollärare barn med hörselnedsättning i förskola och förskola som är specialiserad på hörselnedsättning för att få barnen delaktiga? Hur använder förskollärare de resurser som finns för barnen? Studien tar också upp vad en hörselnedsättning kan innebära och vad som krävs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fått ett resultat i studien som pekar på att de resurser som erbjuds i de båda förskolorna till stor del är lika men det som framförallt skiljer sig åt är i hur stor utsträckning resurserna används.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lärare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig på intervjuer med sex sfi-lärare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrågade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att även om det finns en specialpedagog som i någon bemärkelse är knuten till utbildningen, måste sfi-läraren i mångt och mycket använda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Det är i glappet mellan mål och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mål och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrån givna resurser får att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete är en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn på vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mål samt fördelning och tillgång på specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mål i stort sett överensstämmer med hur de själva uppfattar specialpedagogiken.