Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan även leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades på fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls från databasen PubMed och sökmotorn Google.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Inom offentlig förvaltning är det svårare än inom den privata sfären, för de anställda att få återkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala målen för verksamheten beslutas långt från den enskilda handläggaren det vill säga den som ska genomföra arbetet. Det krävs också att det finns resurser som står i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan målen/uppdragen och de tilldelade medlen är som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mål och resurser får konsekvenser på personalens hälsa och motivation.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade våldet i samhället leder till att en patientkategori blir allt vanligare på våra intensivvårdsavdelningar; våldsbrottsoffer. Det föreligger en brist på studier som beskriver hur intensivvårdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vården av våldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats där semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.