Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare.Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och Resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Vi blev intresserade och ville ta reda på hur automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) fungerar nationellt och regionalt i Jämtland. Även vilka brister och fördelar som finns samt vilka möjligheter systemet i framtiden kan erbjuda. Trots att Sverige ligger långt framme i trafiksäkerhetsarbetet avlider eller invalidiseras mellan 4-5% av varje årskull av den svenska befolkningen till följd av trafikolyckor. Årligen kostar överträdelser av hastigheten omkring 200 liv vilket gör dessa till vårt största trafiksäkerhetsproblem. Av Vägverkets mätningar av hastighet inom Region Mitt framgår att på landsbygdsvägnätet uppgår andelen trafik över hastighetsgränsen till drygt 50 %.

Syftet med denna rapport är att söka att förstå varför vissa människor söker sig till kriminella nätverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors på grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och på vilket sätt man ska arbeta för att lösa dem. FFL håller på att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstår Resursbrist för polisen då antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjänst är för få om en allvarlig situation skulle uppstå. Gällande just FFL finns ett svårhanterligt problem för polisen, det är att det uppkommit en lokal svans av anhängare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL är uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhållningssätt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade på denna typ av kriminalitet, ser på detta problem. Rapporten bygger på aktuell litteratur samt intervjuer med poliser.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor.

Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en Resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: Resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser.

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, Resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och Resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingsländer. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvångslicenser medel att komma till bukt med bristen på läkemedel. Tvångslicenser meddelas dock mycket sällan. WTO har vid två tillfällen gjort tillägg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förändra innehållet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlätta användandet av tvångslicenser som medel främja allmänhetens hälsa genom att nå befolkningen i fattiga länder med läkemedel.

Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i många delar av världen. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de två senaste årtiondena och finns nu hos tio procent av både män och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll när det gäller stöd och vård till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar. Data samlades in genom intervjuer med åtta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.