Sökresultat:
735 Uppsatser om Resursbaserat synsätt - Sida 43 av 49
SJ, nyheterna & resenÀrerna : En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ: s resenÀrer
Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenÀrerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ:s resenÀrer? Àr att dels undersöka vad SJ:s resenÀrer har för uppfattning om SJ och om det hÀri finns nÄgon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels Àr syftet ocksÄ att undersöka hur nÄgra av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka instÀllningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frÄgestÀllningar för uppsatsen Àr: vad har SJ:s resenÀrer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenÀrerna nÀr det gÀller instÀllningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad Àr det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill sÀga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frÄgestÀllningar har jag ett antal underfrÄgestÀllningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.
Humankapital i kunskapsintensiva företag likt fotbollsklubbar.
Kunskap har blivit en allt viktigare framgÄngsfaktor för företag de senaste Ären. Tydligast syns det inom nÀringslivet dÀr antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som Àven kallas humankapital och Àr en del av det intellektuella kapitalet, har dÀrmed fÄtt en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgÄng. För att Äterspegla en rÀttvisande bild av tillgÄngarna Àr det dÀrför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen vilket ger upphov till stora vÀrderingsproblem. I studien görs dÀrför en jÀmförelse med fotbollsklubbar som köper och sÀljer spelarkontrakt och dÀrmed fÄr en naturlig vÀrdering i balansrÀkningen.
IKT med fokus pÄ lÀs- och skrivundervisningen : Varför ska inte vi anvÀnda IKT nÀr övriga samhÀllet anvÀder det? SÄ vi mÄste ju göra det!
Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.
Ănda in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan
Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.
Vinterstaden : en studie av hÄllbar stadsmiljö i Nordens och Kanadas vinterklimat
MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.
Att göra plats : Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.
Bland CrÚme fraiche-burkar och guldmÀrkta lÄdor : en observationsstudie om makt och innemiljö i förskolan
Det hÀr examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt Àr ett vÀrdeladdat ord som sÀllan förknippas med förskolan och skolan. SÀttet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av sÄ vÀl inne som utemiljön. Pedagoger Àr hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gÀller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.
Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram
Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsÀttningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn pÄ förÀldrasamverkan. DÀrefter genomfördes en dokumentanalys av 114 ÄtgÀrdsprogram med syfte att undersöka var i ÄtgÀrdsprogrammen förÀldrarna syns och pÄ vilket sÀtt. Avslutningsvis intervjuades fyra förÀldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med ÄtgÀrdsprogram.
I stort sett handlar det om likes : En studie i hur normer och beteendemönster ser ut och skapas för anvÀndandet av Instagram
Det hÀr examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 Är gamla och deras relation till sociala medier och dÄ med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger pÄ en undersökning i tvÄ delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de anvÀnder sig av appen, tolkar och tÀnker och en observationsdel dÀr jag tagit del av samma informanters bilder pÄ Instagram. Jag tittar pÄ hur anvÀndaren formas av Instagram och hur Instagram formas av anvÀndaren, pÄ vilket sÀtt informanterna förhÄller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig frÄn den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populÀrkulturella tidsfördriv dÀr vi förvÀntas publicera vardagsbilder eller hur anvÀnds det? Jag vill i den hÀr studien kartlÀgga de normer som formar ungdomar 16-19 som anvÀnder sig av Instagram, de mönster som finns för anvÀndandet och se det ur Image ? Picturesynvinkel, dÀr picture stÄr för bilderna enskilt och image Àr helhetsbilden de ger tillsammans genom frÄgestÀllningen: Hur ser normer och mönster ut för anvÀndandet av Instagram bland gymnasieungdomar?Syftet med undersökningen Àr att bÀttre förstÄ vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss.
Sociala medier inom sportindustrin
Sport rÀknas idag som ett grÀnsöverskridande fenomen som intresserar mÀnniskor vÀrlden över, sÄvÀl utövare som ÄskÄdare. PÄ senare Är har den tekniska utvecklingen bidragit till en förÀndring i hur sport konsumeras, avstÄndet mellan utövarna och ÄskÄdarna har minskat i takt med en ökad kommersialisering. Samtidigt har de ekonomiska förutsÀttningarna för klubbar och tÀvlingar blivit allt tuffare, vilket lett till sportmarknadsförarna tvingats hitta innovativa och kostnadseffektiva sÀtt att marknadsföra verksamheten. Ett allt populÀrare sÀtt att marknadsföra sig Àr via sociala medier, som existerar till följd av den tekniska utvecklingen. Med tanke pÄ att fler och fler av den yngre generationen syns och hörs pÄ sociala medier dagligen Àr det intressant att undersöka hur sociala medier pÄverkat fördelningen av marknadsföringsresurser inom sportindustrin.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur den tekniska utvecklingen, i synnerhet sociala medier, förÀndrat förutsÀttningarna för interaktion och kommunikation med konsumenter.
Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan
En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Ăven en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.
Ăr det nĂ„gon som tittar? : En kvantitativ studie om ljubildspelens karaktĂ€r och popularitet pĂ„ Helsingborgs Dagblads hemsida hd.se
Ljudbildspel har producerats pÄ tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns pÄ sÄvÀl kvÀllspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör sÄ gott som alla redaktioner nedskÀrningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda vÀxer i och med att bilder fÄr en allt mer framtrÀdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel Àr tidskrÀvande dÄ fotografen inte bara tar bilder utan Àven ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna.I den hÀr fallstudien av hd.se undersöks hur mÄnga som tittar pÄ ljudbildspelen pÄ deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktÀrsdrag hos de ljudbildspel som Àr mest besökta.
Strömtillriktare
SammanfattningDen hÀr rapporten Àr ett arbete utfört Ät IDAB WAMAC International AB. Företaget Àr verksamt inom branschen för packsalsutrustning och Àr belÀget i Eksjö.Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt pÄ 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare Àr en enhet som sitter pÄ, eller Àr integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen pÄ banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns pÄ marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förvÀntningar som tryckerierna har med tanke pÄ hur tidningen ska centreras och dÄ helst nÀr produktionshastigheten Àr hög.Det finns tvÄ typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar pÄ det sÀttet att den med hjÀlp av tvÄ blad knuffar tidningen sÄ att den centreras pÄ banan.
VÄra lÀnkade hjÀrnor: en studie i hur studenter anvÀnder Youtube och Wikipedia
Syftet med denna uppsats Àr att bidra till ökad kunskap om studenters anvÀndning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som pÄverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjÀnster nÀstan helt ersatt Àldre media som TV och uppslagsverk för mÄnga studenter.Eftersom det Àr studenternas anvÀndningsomrÄde som Àr av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om anvÀndare och hur de pÄverkar innehÄllet inom UGC-tjÀnster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar pÄ det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. DÀrtill, för att förstÄ skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som vÀxer upp med UGC-tjÀnster, Àr Àven David Buckinghams forskning kring identitet pÄ internet en del av denna uppsats. Genom att anvÀnda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade pÄ tvÄ grupper intervjuats.
Tidningskrisen i USA : Where are we going?
Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frÄgar sig om det finns nÄgon lönsam affÀrsmodell för kvalitetstidningar pÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hÄrt mot annonsintÀkterna men övergripande handlar det om en strukturell förÀndring.  PÄ samma gÄng som pappersupplagorna faller ökar trafiken pÄ nÀtet ? men intÀkterna pÄ nÀtet Àr lÄngt ifrÄn desamma. Det som hÄller pÄ att Àventyras Àr oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhÀllet, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀget pÄ ? och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden.