Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vår förståelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med två förskollärare, där en arbetade på en vanlig förskoleavdelning, den andra på en Resursavdelning. Vår teoretiska utgångspunkt var fenomenologi. Vår ansats var att fånga förskollärarnas livsvärld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar på två olika förskolor med olika förutsättningar. Resultatet visar exempel på hur två olika förskoleavdelningar använder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans Resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre Resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

Studien avser att undersöka hur barnen på en resursförskola utesluter varandra samt hur barn med autismspektrumtillstånd (AST) tar sig in i den fria leken. Detta är en kvalitativ undersökning som bygger på observationer gjorda i förskolan på en Resursavdelning med barn från tre till fem år. Observationerna utfördes när barnen med AST var med i leken eller försökte ta sig in i leken. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturella och interaktionistiska perspektiv. Resultatet visade att barnen med AST använde sig av fem olika strategier för att få tillträde till leken.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på Resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med Resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på Resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.