Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ?god status? senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet.

Varje år drabbas cirka 1100 personer av någon form av hjärntumör i Sverige. Patienterna drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva inskränkningar som förändrar individen. Förändringarna påverkar inte enbart patienterna utan även de närstående. Därför är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar vilka behov patienter och närstående har samt hur sjuksköterskan kan underlätta för familjerna under sjukdomstiden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med diagnosen hjärntumör och deras närstående upplever sjukdomen och dess konsekvenser samt utvärdera vilken funktion sjuksköterskan hade för dem.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering.Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrätt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen från början var att underlätta för läkarna, framför allt på landsbygden där läkartätheten var låg. Socialstyrelsen genomförde år 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrätten användes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förändrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel i hemsjukvården samt deras uppfattning om förskrivningsrättens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönområdena är begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från begravningsplatser användas till bevattning av begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från begravningsplatser kan användas till bevattning.