Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos våra elever ökar inom ritningsläsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt. Vi har utfört ett kvasiexperiment med två grupper, där den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jämföra provResultaten mellan grupperna, har vi fått fram ett kvantitativt Resultat, där eleverna i försöksgruppen förbättrade sina Resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder på att fler elever i försöksgruppen, fick sina lärstilar tillgodosedda i det verkliga objektet..

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och Resultat.Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och Resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt..

BakgrundDagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år. SyfteSyftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade Resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009. MetodTiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika Resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått Resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

En svensk version av HINT (Hearing In Noise Test) har tidigare tagits fram för att fastställaförmågan att höra i tal i brus. Målet med den här studien var att se om testet kunde användastill barn och validera det. Vilka av meningarna gick att använda, skulle några utgå och var detnågon skillnad mellan pojkars och flickors Resultat?Signalbrusförhållande för 50 % rätt uppfattade meningar mättes på 42 barn (18 pojkar, 24flickor) med svenska som första språk, i åldrarna 6-11 år, för att fastställa medelvärdena i deolika åldersgrupperna och att jämföra Resultaten i varje grupp och med en vuxengruppsResultat och validera ett normalmaterial för svenska HINT.Statistisk analys indikerar att signalbrusförhållandet minskar med ålder och närmar sigvuxenvärden hos barn över 8 år. Ingen signifikant inlärningseffekt hittades.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur skolans vision ser ut gällande arbetet med värdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. Två delstudier har genomförts där den första syftar till att ta reda på elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med värdegrundsfrågor utifrån en enkätundersökning. Den andra studien har fokuserat på vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mål på skolan gällande värdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jämföras med två skolors planeringar och se om dessa två skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det Resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om värdegrunden är låg på en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, värdegrundsplanering och åtgärdsprogram.

Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter 2011                                                                                                     Antal sidor: 36Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre Resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.    Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens Resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt Resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet.

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att få fram Resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts.Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek.Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler..

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger Resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling.  Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De Resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet.

Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter 2011                                                                                                     Antal sidor: 36Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre Resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.    Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens Resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på.