Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.

Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlärning har någon effekt på faktainlärning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo.Det föreslås i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser såsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstärka och ge en bättre bestående faktainlärning.En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i två versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan på varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna får besvara ett frågeformulär direkt efter spelandet och en gång till två veckor senare för att undersöka hur hög inlärningen varit.Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, då skillnaderna mellan de två grupperna av elever samt storleken på grupperna (10) var för små för att ge några statistiskt signifikanta resultat. Dock hävdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ändå ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt fastställa ett resultat..

Detta examensarbete syftar till att presentera tekniker och tips på material för framställning av planritningar. Kopplat till teknikerna finns undersökningar som behandlar hur allmänheten uppfattar, föredrar och förstår dessa ritningar. Som ett komplement till undersökningen har även ett antal yrkesverksamma trädgårdsdesigner intervjuats om hur de skapar ritningar i kontakt med kunder.Tydliga resultat om vilken teknik som skattas högst redovisas. I en kritisk analys framförs flera tankar om hur undersökningens resultat kanske påverkats av orättvisa förutsättningar för hur de olika teknikerna presenterades..

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut. Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är..

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Examensarbetet utgår från arbetet med det lokala projektet HMU-högre måluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och målet är att varje termin höja resultaten i tre av eleven själv valda ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever ställer sig till ett ökat ansvarstagande, hur lärare uppfattar arbetet samt huruvida det hjälper eleverna att nå bättre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som använts är kvalitativ intervju där ledning, lärare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemärkelsen att det hjälper eleverna att nå höjda resultat samt att elever och lärare lättare kan överblicka elevernas arbete i skolan. Svårigheter med HMU är hur det kan hjälpa de allra svagaste eleverna samt att få alla lärare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsätts för att hjälpa eleverna i strävan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem?? Har det gått att se något resultat av metoderna som använts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.? Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet..

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta,överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas.Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och utgjort resultatet.Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandetav fibromyalgi.Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer.Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuelltutnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel,operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högtBMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi.Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkarutvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklardock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flerariskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi.Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiskaoch sociala riskfaktorer..