Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys.

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning både horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska så långt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krävdes dock vissa kompletteringar både med samverkansfrågor och med frågor om när den tredimensionella fastighetsbildningen är lämplig att använda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter användsavstyckning, klyvning, sammanläggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom användes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar.Alternativen ansågs som otillräckliga exempelvis vid komplicerande anläggningar och otillgängliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen är idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgränsade utrymmen. För att få bilda entredimensionell fastighet krävs att det står klart att åtgärden är lämpligare än andraåtgärder med hänsyn till ändamålet, samt att särskild hänsyn ska tas till den specifikakaraktär tredimensionella fastigheter utgör.Det lämplighetsvillkor som uppställts är en begränsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.

Under 2002 dömdes Sverige av Europadomstolen för brott mot artikel 6 i Europa-konventionen. Rätten till domstolsprövning ansågs inte uppfylld vad gällde det svenska skattetillägget. Orsaken till detta var långa handläggningstider. Efter dessa två domar utlöstes en debatt, där även andra aspekter av rättssäkerheten vid skattetillägg lades in.Inför taxeringen 2004 omreglerades skattetilläggen, för att bättre uppfylla kraven på rättssäkerhet. Nu utökades befrielsegrunderna, anstånd av betalningen blev en rättighet och långa handläggningstider kompenserades med nedsättning av skattetillägget.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

2006 trädde den nya utlänningslagen i kraft. Ändringen innebar bland annat att undantagsbestämmelsen ?humanitära skäl? som begrepp ändrades till ?synnerligen ömmande omständigheter?. Dessutom fick undantagsbestämmelsen en enskild paragraf som regleras i utlänningslagen 2:5. Det är beräknat att en ny undantagsbestämmelse ska träda i kraft i juli 2014.

Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Uppsatsen presenterar moralklausulen, som återfinns i företagsförsäkringsvillkor, vars syfte är attförhindra försäkringstagarens spekulation i sitt försäkringsskydd. Olika utformningar av klausulenjämförs och jag utreder dess förenlighet med lagtext för framkallande av försäkringsfall i 8 kap 11 och14 §§ NFAL, där slutsatsen är att förenlighet med lag avgörs i varje enskilt fall. Jag utreder även omskyldigheten att inte framkalla försäkringsfall är att se som en biförpliktelse, vilket den ses som iNFAL, men kommer fram till att den inte är att se som en sådan. I uppsatsen klargörs dessutom attmoralklausulen kan tillämpas gentemot andra försäkrade än den som har visat dålig moral. Härtillstuderas hur klausulen har tillämpats historiskt enligt GFAL och hur den tillämpas i enlighet medNFAL idag, varvid jag har funnit att tillämpningen är restriktiv och inte har ändrats i någon störreomfattning.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

Under graviditet och postpartum genomgår kvinnans kropp omfattande fysiologiska förändringar och en restriktiv syn på träning har förkommit. Gravida rekommenderas att följa samma träningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för postpartumträning.Syftet med studien var att undersöka vilka resultat träning ger under graviditetens olika faser samt postpartum. En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och postpartum period. 137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.