Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Background: Prostate cancer is the fourth most common cancer disease in the world and affects mainly older men. While having prostate cancer the treatment can be both medical and surgical and both these treatments can give side effects like erectile dysfunction, lost libido and hot flushes. Sexuality among elderly is often associated with taboo, but sexuality exists among elderly and is important for their wellbeing and quality of life. It is common that nurses don?t address and discuss questions concerning sexuality with patients, even though they know that sexuality often is affected while having a disease or experiencing illness.

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt.

Our purpose with the study was to investigate how the image of a mother?s role is created by the magazines Mama and Husmodern. Mama is an existing magazine, but Husmodern ceased to exist in 1988. Both magazines focus on children, fashion and housework. We wanted to know what qualities you need to become a good or a bad mother.

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Långvarig stress ökar risk för ohälsa och sjukfrånvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhälle. En preventiv metod för stresshantering är Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention påverkar stress och generell psykisk hälsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmätning rapporterade två tredjedelar av deltagarna hög stressnivå (PSS?25).

Cause-Related Marketing (CRM) is a marketing activity that has grown popular in the USA and studies have been carried out that explore how American consumers perceive and react to CRM. In Sweden, however, CRM has not yet found ground to any greater extent, and therefore there is limited research on how Swedish consumers react to CRM and how they perceive it. In this study, eight Swedish consumers are interviewed regarding their perception of CRM. The main findings of the investigation are that Swedish consumers fit well into a model that is based on American consumers? responses to CRM.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

Den psykiska ohälsan i form av stress ökar i Sverige idag och det är dags att göra någonting åt det. Forskare har visat på en stressreducerande effekt vid vistelse i vår gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan användas för att förebygga och behandla psykisk ohälsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett på Alnarp. Men även ett exempel på hur arbetet kan bedrivas på annan ort och med de förutsättningar som finns där. Grahn och Stigsdotters forskning kring användandet av utemiljön i vardagen behandlas, så även Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bättre utemiljö som minskar stress och därmed leder till en bättre folkhälsa..

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är utsatt för hög belastning vilket ökar kraven på personalen. Misstag som sker i vården beror många gånger på att sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av stress och vilka konsekvenser det får för omvårdnaden. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod som är baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar. Följande frågeställningar un¬dersöks: Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser får det för vårdandet.

I dagens samhälle talas allt oftare om utbrändhet och andra psykiska åkommor som uppträder till följd av stress. Utbrändhet eller ?utmattningsdepression? är idag den snabbast växande diagnosen bakom ökningen av sjukfrånvaro de senaste åren, varför det är relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spänningar och därmed också minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress är vanligt förekommande i skolmiljön.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Kronisk stress hos hästar är ett stort problem både för hästen och för dess ägare. Stress kan uttryckas på olika sätt och många gånger är orsaken att hästen känner frustration på grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks så tyder det på bristande välfärd. Fysiologiska kännetecken som rapporterats för kronisk stress hos hästar är förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och därmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisättning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan även uttryckas beteendemässigt, bland annat genom stereotypier, som är oföränderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha någon funktion.

Forskning har visat att self-efficacy, självkänsla, KASAM och locus of control alla har en effekt på graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsåg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bäst. Högskolestudenter (n = 65) svarade på varsin enkät. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivå på variablerna desto mindre stressade var studenterna.