I dagens samhälle har internet och Facebook blivit allt mer utbrett vilket fångat vårt intresse med avseende på hur individer väljer att framställa sig själva där. Vi har i denna uppsats med hjälp av en deduktiv ansats tolkat och analyserat män och kvinnors självpresentationer på Facebook. I analysarbetet har teorier som behandlar självpresentation används, liksom teorier gällande genus, normer samt identitet. Intervjuer med tre män och tre kvinnor har utförts. Fokus har legat på vad de väljer att visa eller inte visa på sina facebookprofiler samt vad det är som styr dessa val.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten..

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

In this essay I examine how the norm-critical material ?BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet? is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I?ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I?ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i år 2 och 3 uppfattar genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster och normer. Centrala frågeställningar var således: Vad anser eleverna är typiska normer för pojkar och flickor i barnlitteratur? Hur uppfattar elever genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster? Hur uppfattar eleverna pojkars och flickors möjligheter och rättigheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv i de valda böckerna? För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi kvalitativa intervjuer som genomfördes i två kommuner i Norrbotten. Fyra intervjuer med åtta elever som intervjuades i par ligger till grund för vårt resultat. Det sammanfattade resultatet visar att eleverna anser att pojkar och flickor har samma rättigheter och möjligheter i teorin, men enligt elevernas svar finns i verkliga livet en annan uppfattning.