Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest som utförts tillsammans med målgruppen.

Människan är nyfiken och vill finna ny information på webbplatser. Detta kan underlättas med hjälp av virtuella doftspår som användaren följer. Denna rapport är en fördjupning i hur människan går tillväga för att följa virtuella doftspår och hur man som designer ska använda sig av detta när man utvecklar en webbplats. Genom teorierna information foraging och användbarhet har en användbarhetsmodell och en operationalisering tagits fram för att underlätta detta. Tillsammans med datainsamling genom intervjuer och metoderna heuristisk utvärdering och high fidelity har studien visat att när man skapar ett gränssnitt för användare behövs information foraging som bestämmer eller lämnar förslag på hur virtuella doftspår påverkar användaren..

Det finns idag en enorm mängd webbplatser och antalet växer hela tiden. Samtidigt finns det många problem på webben. Genom att utveckla webbplatser som är lätta att använda och som passar användarnas behov kan man lösa många problem. Detta kräver en djup förståelse för vem och vilka användare är, vad de vill göra på webbplatsen och hur de vill göra det. För att få den här informationen görs användaranalys i början av utvecklingsprocessen.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen.Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen.

Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster.Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi.

Webbplatserna har börjat spela allt större roll i samhället idag. Idag har många tjänster flyttats till webben och allt mer krav börjar ställas på dessa sajter. Idag ser man inte på webbplatser som gjorde för ungefär 10 år sen. Numera är det viktigt att utveckla användbara webbplatser och göra det enkelt för användaren att nå den informationen som användaren är ute efter.Denna utredning syftar på att skapa förståelse för några aspekter inom webbutveckling som är viktiga att beakta för en utvecklare som vill förbättra användbarheten på webbplatserna. Genom att göra detta kan vi ge utvecklarna möjlighet att ta fram webbplatser med hög grad av användaracceptans.Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetat efter att få reda på hur man kan förbättra användbarheten på webbplatserna.

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom..

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

Uppsatsen behandlar ämnet användbarhet i mobila webblösningar med inriktning mot tidningsbranschen. En jämförelse mellan de två aktuella designfilosofier, dedikerad design och responsiv design, för den mobila webben har utförts genom att fokusera på användbarhet, där centrala begrepp studerats. Begreppen är som följer: Usefulness, Efficiency, Effectivness, Learnability, Satisfaction. Mixade metoder i form av enkätstudier, heuristiska tester, användartester, intervjuer och prestandatester har utförts för att samla in empiriskt material för analys och för att sedan ge en slutsats angående vilken av de två designfilosofierna som tenderar att ge hög användbarhet i system som exempelvis tidningssajter i mobilen.De mest intressanta resultaten var att, sett ur användbarhetssynpunkt, var båda designfilosofier likvärdiga, majoriteten svarade att de testade sajterna fungerade på liknande sätt. Alla uppgifter kunde utföras utan större problem på båda sajterna vilket uppfyller kravet för effectivness.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män i olika åldersgrupper förhåller sig till Flashapplikationer utifrån deras uppfattning om färg och form. Deltagarna som består av skolungdomar, nyexaminerade studenter och pensionärer har genom en enkät och en semistrukturerad intervjuform fått redogöra för sina intryck av Santa Marias, Eccos och Indiskas webbplatser. Undersökningsdeltagarna identifierar Flashelementen genom deras rörelser. Deltagarna vill välja om de ska se animationer och andra applikationer skapade i Flash för att inte tappa koncentrationen från övrigt innehåll. Studenterna i undersökningen har en mer kritisk hållning till färgval, formgivning och användandet av Flash än övriga.

Vårt arbete har gått ut på att skapa två separata webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna från idéstadie till färdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram är Jag är fri - en kampanjhemsida åt RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida åt en musikduo. De två webbplatserna skiljer sig åt då vi klassar Jag är fri som samhällsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhållning. Vi såg dock en gemensam nämnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.