Sökresultat:
218 Uppsatser om Responsiva kartor - Sida 12 av 15
?Kristendomen och de andra världsreligionerna? : En jämförande studie av kursplanerna för religionskunskap i Sverige, Finland och Norge
Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.
Kvicksilversituationen i Stockholms skärgård
Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket.
Flödessimulering av hydraulcylindertillverkning: vid Wipro i Skellefteå
Wipro Infrastructure Engineering i Skellefteå tillverkar hydrauliska
cylinderapplikationer. Företaget är ledande på den europeiska marknaden och
har ny Indisk ägare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans är koncernen den
tredje största tillverkaren i världen av hydraulcylindrar. Målsättningen är
självklart att bli nummer ett.
Det görs och har gjorts stora satsningar på att förändra tankesättet för
hur produktionen av hydraulcylindrar ska se ut i Skellefteåfabriken.
Flödessimulering av hydraulcylindertillverkning: vid Wipro i
Skellefteå
Wipro Infrastructure Engineering i Skellefteå tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget är ledande på den europeiska marknaden och har ny Indisk ägare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans är koncernen den tredje största tillverkaren i världen av hydraulcylindrar. Målsättningen är självklart att bli nummer ett.
Gavlegårdarnas BSC : Balanserat styrkort i ett fastighetsbolag
ABSTRACTTitel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till.Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer.
Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker
Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter.
Anpassning av spelmekaniska komponenter i mobilspel till Smart-TV
En tydlig trend i spelindustrin är spel som kan köras på flera olika plattformar. Detta är även känt sommultiplattform-spel. En av de nya spelplattformarna på marknaden är Smart-TV, det vill säga TVapparatermed internetuppkoppling och dedikerade operativsystem. Att anpassa eller utveckla nya speltill denna plattform är dock problematiskt, då den medför en helt ny användningssituation (?The 10 footuser experience?).Denna studie handlar om hur mobilspel kan anpassas till att köras på Smart-TV.
Biogaspotential hos våtmarksgräs
BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDSMarvin MartinsThe purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass.The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI).
Ett attraktivt Söder : stadsförnyelse i Helsingborg
Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.
Landskapsarkitekten och landskapet : utvecklandet av en självreflektionsmetod för landskapsarkitekter
Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram
för utvecklingsområdet Östernäs.
Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal
och har direkt kontakt med Kyrksjön och
rekreationsområde, men avskärmas från centrum
genom starka barriärer.
I examensarbetet undersöker jag hur man
genom olika arkitektoniska strategier kan koppla
samman området Östernäs med Ljusdals centrum.
Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv.
Målet är att genom förslaget visa exempel på hur
ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet.
Arbetet bygger på en modell där inventering
och studier av kartor, historia, översiktsplan,
detaljplan, medborgardialog och program skapat
den informationskälla och den bas som det övriga
arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till
grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv
genom ett kompakt centrum.
Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram
och tydliggöra områdets problem. Problemen har
sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar
samman Östernäs med övriga centrum.
För att svara på forskningsfrågan har jag
sökt strategier inom litteratur och likvärdiga
utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts
i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur
området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum.
Utifrån konceptskiss och program som bygger på
önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer
från analyser och egna idéer har jag tagit fram en
programskiss för att disponera områdets ytor.
Programskissen har legat till grund för det slutliga
förslaget.
Svaret på forskningsfrågan är att det går att
koppla samman Östernäs med övriga centrum
genom arkitektoniska strategier.
Ett attraktivt Söder - stadsförnyelse i Helsingborg
Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och
fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om
attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter
görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska
miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i.
Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det
som framkommit i den generella kunskapsöversikten.
Östernäs - väcker åter liv i Ljusdal : förslag till ett sammanhållet centrum
Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram
för utvecklingsområdet Östernäs.
Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal
och har direkt kontakt med Kyrksjön och
rekreationsområde, men avskärmas från centrum
genom starka barriärer.
I examensarbetet undersöker jag hur man
genom olika arkitektoniska strategier kan koppla
samman området Östernäs med Ljusdals centrum.
Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv.
Målet är att genom förslaget visa exempel på hur
ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet.
Arbetet bygger på en modell där inventering
och studier av kartor, historia, översiktsplan,
detaljplan, medborgardialog och program skapat
den informationskälla och den bas som det övriga
arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till
grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv
genom ett kompakt centrum.
Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram
och tydliggöra områdets problem. Problemen har
sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar
samman Östernäs med övriga centrum.
För att svara på forskningsfrågan har jag
sökt strategier inom litteratur och likvärdiga
utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts
i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur
området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum.
Utifrån konceptskiss och program som bygger på
önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer
från analyser och egna idéer har jag tagit fram en
programskiss för att disponera områdets ytor.
Programskissen har legat till grund för det slutliga
förslaget.
Svaret på forskningsfrågan är att det går att
koppla samman Östernäs med övriga centrum
genom arkitektoniska strategier.
Planera i ett grönområde : En fallstudie i Ronneby Kommun
Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.
Gyllebo Slott : parkens och trädgårdens historia, nutid och framtid
Gyllebo är en mycket vacker, historisk anläggning, belägen på en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefär 1,5 mil nordväst om Simrishamn i Skåne. I denna rapport har vår uppgift varit att beskriva slottets park- och trädgårdshistoria genom århundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrån kunskap inhämtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta ställning till den insamlade informationen - och utifrån den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anläggningen. Vi har genom fältinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrådar kring slottets park- och trädgårdshistoria. Från delar av anläggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den från andra visat sig vara mycket knapphändig.
Planera i ett grönområde - En fallstudie i Ronneby Kommun
Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny
exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både
expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket
grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer
och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i
städerna.
Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan
urbanitet och natur.