Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

Avsikten med denna studie var att utreda frågan: Vilka är de immateriella förutsättningarna i kreativa processer när de omvandlar något från konformt till originellt? Det primära syftet med att göra en undersökning på just det området var att kunna öka möjligheterna till att upprätthålla önskärd kreativitet, vilket enligt studiens Resonemang kan understödja problemlösning samt i bästa fall leda från konformitet till originalitet. Undersökningen hade en så kallat abduktiv prägel vilken byggt på att olika teorier och empiriska exempel tillåtits växelverka isträvan att nå målet som beskrevs i föregående stycke. Jag ansåg att genom att välja ut ett antal exempel där originalitet hade uppnåtts skulle det gå att återblicka på de processer om skapat det originella, nämligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har använts för att skapa bärighet till Resonemang och argumentation.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors Resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.

Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgångspunkten har varit att studera elevernas förmåga att växla mellanolika representationsformer och studera deras förståelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmåga att resonera har också varit en väsentlig del och därför har forskningenkring matematiskt Resonemang också varit en viktig del i arbetet. För att nå ett resultat har treklasser på gymnasiet fått skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fånga elevernas förmågaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svårt att utföra växlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra är det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tänkande, och att eleverna hade svårt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svårt att skilja de närliggande begreppen ekvation ochfunktion..

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares Resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares Resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares Resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika Resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs Resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska Resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa Resonemang både enskilt och i grupp.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid Resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina Resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares Resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas Resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur kuratorer på ungdomsmottagningar i Göteborg tänker och resonerar kring ätstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras Resonemang kan förstås utifrån olika perspektiv på sociala problem. Vi har även lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet ätstörningar.Vi har använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhämtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. Vår ambition var att få nära beskrivningar av våra informanters synsätt. Vid vår analys har vi använts oss av teorier som handlar om olika sätt att se på sociala problem.

Syftet med denna uppsats är att analysera socialsekreterares föreställningar kring mäns våld mot kvinnor, våldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande områden inom socialtjänsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistånd och barn och familj. De mest framträdande resultaten i undersökningen är att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstå mäns våld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv så som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. Genomgående är att de flesta informanter utgår ifrån förklaringar som kan knytas till mer än ett teoretiskt perspektiv.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns Resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket Resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga Resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.