Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur förskolelärare på förskolor utan utomhusprofil resonerar kring användandet av utomhusmiljön. Vi har också haft som avsikt att ta reda på vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrån plats-, miljö-, kropps-, motorik/hälso- och lekperspektiv förskolelärarna har på lärande genom utomhusvistelsen. Vårt val av undersökning grundar sig i vårt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning på Malmö högskola. För att få svar på hur förskolelärare resonerar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där 11 förskolelärare från sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vår litteraturgenomgång har vi valt att utgå ifrån delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers Resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och Resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers Resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas Resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters Resonemang om livsstilsbalans hos personer inom psykiatrisk öppenvård. Författaren valde en kvalitativ design och genomförde halvstrukturerade intervjuer med fem arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrisk öppenvård i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade tre kategorier: ?Att ha balans?, ?Att hitta motivationen? och ?Att stödja förändring?.

Bakgrund och problem: Banker har en särställning i den finansiella ekonomin och konsekvenser av de anställdas handlande kan ge stora effekter. Då banker är tjänsteföretag ställs de inför problemet att deras personal kan välja att agera efter eget huvud vilket inte behöver vara förenligt med bankens etiska intentioner och strävan efter att upprätthålla ett högt förtroende. Det är således viktigt hur ledningen utformar sina styrsystem med avseende på det etiska Resonemang som råder. Följande frågeställningar identifierades: Vilket styrsystem är mest lämpat utifrån det rådande etiska Resonemanget hos bankpersonalen? Hur kan styrsystem anpassas för att påverka det etiska Resonemanget hos bankpersonalen?Syfte: Att undersöka bankpersonals etiska Resonemang och utröna vilket styrsystem det är mest samstämmigt med.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers Resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas Resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollärares Resonemang om sitt jämställdhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom två halvstrukturerade intervjuer med två förskollärare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollärarna resonerar kring sitt jämställdhetsuppdrag på ett professionellt sätt. De visar hög medvetenhet när de resonerar om sitt jämställdhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollärarna använder samma typ av tonläge, röst, språk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, både flickor och pojkar.

I olika undersökningar får svenska elever sämre resultat i matematik.Proportionalitet är ett område som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar särskilt lågt resultatmässigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i åk 2 och åk 3 kananvända sig av för att lösa proportionalitetsproblem. Vår undersökning gjordes med23 elever i åk 2 och åk 3 på två olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig på elevernas lösningar samt på en kvalitativ intervju kring tvåproportionalitetsproblem av typen associerade mängder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjälp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella Resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt Resonemang.

Studiens övergripande syfte är att undersöka och jämföra förutsättningar för den svenska respektive den finländska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de båda ländernas kursplaner i matematik samt två läroböcker för årskurs 5 i respektive land. Det matematiska området bråk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses länderna emellan gällande matematiskt innehåll, språkbruk samt främjandet av imitativa respektive kreativa matematiska Resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finländska eleverna i årskurs 5 förväntas behandla fler moment inom bråkområdet. Detta avspeglas i viss utsträckning i läroböckerna, där de finländska böckerna omfattar fler moment på området. De moment som behandlas i båda ländernas böcker har dessutom en högre matematisk svårighetsgrad i de finländska än i de svenska böckerna.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska Resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra Resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med Resonemangen i uppsatsen.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska Resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i Resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars Resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.