Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning pÄ hungerfrÄgan. Analysens material bestÄr av artiklar publicerade i svensk dagspress frÄn januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingÄtt i studien har alla berört hungerfrÄgan och hur gentekniken kan pÄverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys anvÀnts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. FrÄgestÀllningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter pÄ samhÀllet förstÄs ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det rÄder en motstÄndsdiskurs mot GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan och en föresprÄkande diskurs.

Den hÀr undersökningen handlar om skolpersonals syn pÄ hedersrelaterat förtryck mot barn i Äldrarna 7-21 Är. Syftet Àr att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebÀr för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer pÄ förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hÀnvisningar till tidigare forskning pÄ omrÄdet och genom teorin om universella vÀrden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat vÄld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare framstÀllt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrÄn skolans demokratiuppdrag och ett Àmnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnÄ arbetets syfte intervjuades fem samhÀllskunskapslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet. LÀrarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med hjÀlp av skolans styrdokument, teoretiska utgÄngspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet bestÄr i att lÀrarna definierar demokratiundervisning olika.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att utgÄ frÄn Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun frÄn 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nÀmligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och mÄluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika omrÄden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den hÀr undersökningen som alla gÄr i samma klass i ett omrÄde som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och dÀr skolresultaten försÀmrats. Syftet har vidare varit att öka förstÄelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det Àr gÄ pÄ en mÄngkulturell skola och hur de upplever bemötandet frÄn lÀrare. Min undersökning har visat att lÀrarnas bemötande gentemot elever ibland bygger pÄ förutbestÀmda förvÀntningar som grundar sig pÄ elevers tidigare resultat.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsomrÄden i Sverige dÀr vi fÄr en inblick i nÄgra individers lokala levnadsvillkor. Under resans gÄng har vi försökt förstÄ hur den lokala platsen inverkar pÄ individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i tvÄ barnfamiljers nÀrmiljö. DÀr berÀttar familjerna om olika faktorer sÄ som trafik och hotfulla företeelser som inverkar pÄ deras upplevelse av sin nÀrmiljö som trygg eller hotfull. DÀrefter far vi vidare till stadsdelen RosengÄrd i Malmö.

De som skriver om förorterna Àr ofta inte de som kommer dÀrifrÄn. De har mÄnga gÄnger inteen's besökt en förort. DÄ en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor dÀr dubbelt, dÄ en bild av de som bor i förorten ocksÄ bygg's upp. AlltsÄ Àr det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn?t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work.

Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other. In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called MÀlarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like City banan and tram named SpÄrvÀg City construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in.How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community ? a city park, for example?.

This study examines imagined boundaries between Swedes and non-Swedes. Rather than using pre-determined definitions as a starting point, the attempt is to examine the discursive construction of difference. The purpose is not to study the portrayal of immigrants per se but to examine how the ?immigrant-ness? is constructed. The result shows the perception of ?immigrant-ness? is linked more to a person?s origin than to the act of immigration itself. The selected newspapers are Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD) for the period of 15th November ? 21st November, 1999.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.