Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.

De ökande problemen med klimatförÀndringar gör att det sÀtts allt större press pÄ transportsektorn att minska sina utslÀpp. Kollektivtrafiken vÀntas ha en betydande roll vad gÀller denna sektors minskade miljöpÄverkan och samhÀllets strÀvan mot en hÄllbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgÀnglighet till samhÀllets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av mÄlen i stadens strategier för en hÄllbar utveckling Àr att vÀnda denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta Àr syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgÀnglighet och turtÀthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 StadsdelsnÀmnder (SDN). FrÄgestÀllningarna vi utgÄr ifrÄn Àr sÄledes att ta reda pÄ för hur stor andel av invÄnarna kollektivtrafiken Àr tillgÀnglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtÀtheten skiljer sig för invÄnare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har Àven valt ut tre SDN för nÀrmre analys, dessa Àr Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom Àmnet som nÀmns i denna uppsats visar pÄ att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ÀndÄ viktig, pÄverkan pÄ en stads segregation, och en stor pÄverkan pÄ miljön.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Gentrifiering Àr ett fenomen som kan ses i mÄnga storstÀder idag. Gentrifiering innebÀr bland annat en förÀndring i den socioekonomiska profilen i ett omrÄde dÄ en mer vÀlbestÀlld befolkningsgrupp tillkommer ett omrÄde med invÄnare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hÀvdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att omrÄden blir mer homogena och staden pÄ sÄ sÀtt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering Àr en liten och knappast negativ process i förÀndringen av staden. Gentrifieringsprocessen Àr emellertid vÀldigt komplex och innefattar flertalet förÀndringar som sker parallellt och i pÄverkan av varandra.

The aim of this essay is to examine the handling of plastic waste on a local level in the three municipalities of Gothenburg, Malm? and Stockholm. This is achieved with the help of guidance within the theory of Multi-level Governance. By applying the EU directive 2019/904, about disposable plastic, and examining the global plastic problem, the efforts to promote sustainable use, and recycling of plastic, is analyzed. The method involves a qualitative content analysis, where the 2022 waste plans of the three municipalities, ?Sveriges handlingsplan f?r plast? by the Government Office, and the 2019/904 EU directive constitutes the base of the study.

This study aims to explore parents and treatment personnels experiences of the Marte meo methodat a family treatment home. Three retrospective interviews were made with parents whoexperienced Marte meo treatment, as well as four interviews with treatment personnel. The purposeof the Marte meo method is to develop the interaction between parent and child. Previous resultsfrom studies show that treatment with the Marte meo method could provide positive effects to theparent child relationship. The results in this study have been analyzed by using parts of attachmenttheory, the salutogenic perspective and the term intersubjectivity.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Vid malmbrytning förflyttas malm lÄnga strÀckor med tÄg. Malmbanan Àr en jÀrnvÀg som gÄr frÄn LuleÄ till Narvik i Norge. Mellan Kiruna och Narvik fraktas det Ärligen ca 15 miljoner ton jÀrnmalm. TÄget bestÄr av 2 lok med 52 vagnar dÀr varje vagn kan vÀga upp till 100 ton. I kopplen mellan vissa vagnar uppstÄr sprickor som kan leda till brott sÄ att tÄget riskerar tappa vagnar.Syftet med det hÀr arbetet Àr att titta pÄ hur stora krafterna blir i kopplen mellan tÄgvagnarna.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna strÀcker sig över tvÄ tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frÄgestÀllning som uppsatsen försöker besvara Àr om analysens tidningsartiklar gÄr att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgÄngspunkten Àr ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd trÄd genom hela uppsatsen.

Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.