Denna uppsats handlar om kÀnslan för platsen dÀr man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om mÀnniskors kÀnsla för platsen Àr annorlunda beroende pÄ omrÄdet de lever i. Detta innebÀr bÄde förklaringar till att mÀnniskor trivs dÀr de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa tvÄ bostadsomrÄden ligger geografiskt nÀra varandra i Uppsala men skiljer sig Ät nÀr det gÀller ekonomiska och sociala förutsÀttningar.

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

HÀlsa och samhÀllsplanering Àr naturligt sammanlÀnkade. Strategier för att frÀmjahÀlsa och vÀlmÄende hos invÄnare i stÀder har dock varit olika genom tiderna. I denbyggda miljön Àr tillgÀnglighet, sÀkerhet och attraktiva miljöer tillsammans medtillgÄng pÄ arbete och stödjande sociala nÀtverk förutsÀttningar för att frÀmja hÀlsa. Idagens samhÀllsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser attbelysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhÄllande till folkhÀlsa.

This essay is a comparative empirical study of ethnic integration mainly of the Russian-speaking minorities in the three Baltic states (Estonia, Latvia and Lithuania) in a post-communism setting. As Lithuania has a Polish minority that is as large as the Russian-speaking, they too shall be included in the study but not as thoroughly as the Russian-speaking minority. Thus the problem is: to what degree are the ethnic minorities integrated with the titular nations in Estonia, Latvia and Lithuania? In order to study ethnic integration I have set up a theoretical framework largely based on Weiner?s theory of integration. The theoretical framework focuses on three dimensions: Citizenship, Identity and Segregation.

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Vad Àr det som gör en bostadsomrÄde attraktivt? Vad Àr det som gör ett bostadsomrÄde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tÀnker om olika omrÄden istaden för att sedan se vad det Àr som gör att vissa omrÄden anses som lockande att bo i och vissa omrÄden inte gör det..

The purpose of this report is to investigate the possibilities with drain water heat recovery (DWHR) in residential buildings. Information and relevant theory has been collected and summarized in this report. Calculations have been done for given scenarios to evaluate profits. DWHR heat exchangers use simple technology and have long life-time. The heat exchanger is connected to outgoing drainage pipe and incoming cold-water supply so countercurrent flow is accomplished.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna frÄn samhÀllet, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnÄ detta syfte har jag anvÀnt mig av en jÀmförande litteraturstudie dÀr jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frÄgor. VÀldigt fÄ empiriska studier har gjorts pÄ omrÄdet, varav ingen specifikt har berört de frÄgestÀllningar jag ville fÄ svar pÄ.  I min argumentöversikt sammanstÀllde jag de olika argumenten och upptÀckte att mÄnga argument fanns bÄde pÄ ?för? och ?mot? sidan. Exempelvis pÄstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgÄs med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund bÄde kunna leda till att de hade lÀttare att integreras i samhÀllet men Àven till att de blev mer isolerade.

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area HerrgÄrden in RosengÄrd, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr MÀlarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

UmeÄ Energi are working towards a goal, that in the year of 2018, they will be completely climate neutral. As a part of this, one target is to reduce their grid losses by 4 % of the 2012 level, which corresponds to an overall reduction of the grid losses of just over 1.7 GWh. In many residential areas, the distribution grid is designed and rated for electric heating as the heating in the houses. As many of the houses later has been converted to other types of heating, their electricity use has decreased and the total power output from many of the secondary substations has decreased significantly. Because of this, many of these stations today are well oversized, which in turn means that the energy losses in these stations are unnecessarily high.In this degree project, 25 secondary substations have been studied, all located in residential areas in and around central UmeÄ.

AbstractAt a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could influence.This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, profession and political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society.

LKAB Malmberget Àr en av de största jÀrnmalmsgruvorna i vÀrlden och i nulÀget ser framtidsutsikterna lysande ut. StÄlkonsumtionen ökar och priset pÄ jÀrnmalm stiger. Gruvan Àr i ett utvecklingsskede dÀr bygget av ett nytt pelletsverk pÄgÄr och likasÄ planering av en ny huvudnivÄ. Huvuduppgiften för uppfordringsanlÀggningen i Malmberget Àr att transportera malm frÄn gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och dÀrifrÄn förse verken med malm. Uppfordringen Àr en viktig del av produktionsflödet underjord, dÀr störningar och avbrott snabbt kan fÄ konsekvenser med ekonomiska följder.