Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess Resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även Resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under Resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolResa.

Jag har som examensarbete på master-nivå formgivit en sittmöbel med utgångspunkt från min uppväxt i Dalarna. Målet har varit att göra en filosofisk tolkning av mina minnen samt en hyllning till regionen, i synnerhet Borlänge där jag växt upp.Jag har under projektets gång gjort en Resa både på ett mentalt och rent fysiskt plan tillbaka till den plats jag växt upp för att utforska mina minnen och därigenom skapa en plattform för mitt designarbete.För att nå mitt resultat har jag använt mig av designmetoder som ITK, intervjuer, skisser, studiebesök, materialtester, mockups samt modelleringsverktyget Rhino.Resultatet är en stol inspirerad av saker som bland annat Ornäs stugan och musikkulturen i Borlänge. Stolen består av en metallkonstruktion, trädetaljer vid fötterna samt armstöden och en sits i läder.For my thesis work on postgraduate level, I have designed a chair based on my upbringing in Dalarna. The goal has been to make a philosophical interpretation of my memories and a tribute to the region, particularly Borlänge where I grew up.During the project I have made a trip both on a mental and physical level back to the place where I grew up to discover my memories and thereby creating a platform for my design work.In order to achieve my result, I have used design methods such as ITK, interviews, sketches, field trips, materials testing, mockups and the modeling tool Rhino.The result is a chair inspired by things like Ornässtugan and the music culture in Borlänge. The chair consists of a metal construction, wooden feet and armrests and a seat made from leather..

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess Resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även Resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under Resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

1800-talet betraktas som statyResandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemätning ringa in dagsläget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsättningarna för implementeringen av programmet GU Folkhälsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera från landstinget, länsstyrelsen samt region Gävleborg och de andra två grupperna bestod av åtta personer från kommunerna i Gävleborgs län. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att Resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.