Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieochyrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på dettaså genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger påanalysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som dehär människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de däremot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvägledare kan erbjuda.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Demokrati anses vara det bästa sättet att uppnå de mänskliga rättigheterna som bestämts av FN. Men varför har inte den muslimska världen kommit till samma slutsats?Huntington skänkte oss sin syn att islam och demokrati inte är kompatibla. Men är det hela sanningen? Denna uppsats försöker måla upp en klar bild av varför det verkar vara så svårt för den muslimska världen att välja den demokratiska vägen.

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.